Sitter just nu med dessa påsar på fötterna.

Det är Babyfoot som gör fötterna lena som baby fötter efter ungeufär 5 dagar.

Man sitter med dessa påsar som är fylda med nån sorts gelé av en massa naturliga ingredienser (kommer inte riktigt ihåg vad det är) i 2 timmar, och efter några dagar börjar fötterna ömsa skinn, och efter ytterligare ett par dagar så är fötterna som nya.

Detta är faktiskt tredje gången jag använder mig av just Babyfoot, så jag vet att det fungerar

Ungeufär en gång i halvåret så blir mina fötter torra och det bildas lite sprickor på hälarna, och då är Babyfoot perfekt.

I somras provade jag fish spa istället, och det var ungeufär likvärdigt med detta, men fish spa är så onödigt dyrt här i Sverige.

Så här ser förpackningen ut.

Förut har jag beställt på nätet, men den här gången köpte jag den på Life butiken

Tidigare idag så var jag med Olivia på vårdcentralen, för att ge henne influensa vaccin, eftersom att doktorn tyckte att det kunde vara bra för min skull.

Man är ju inte 100% skyddad av vaccinet, så skulle hon få influensan så finns det en liten risk att jag skulle kunna bli smittad, och då var det bättre att ta det säkra före det osäkra och vaccinera henne med.

Och när man varit så duktig och tagit en spruta utan minsta gnäll, så måste man ju få en belöning från leksaksaffären.

Hon valde en Top model målarbok och nya färgpennor, och så här glad var hon sen.

De senaste veckorna har jag legat rätt stilla i vikt, det har pendlat lite mellan 59,9 och 61,5, lite beroende på vad jag ätit.

Jag har ju slarvat lite med min Lchf diet, och varit lite frikostigare med kolhydraterna än vad jag brukar, nu när jag är sjuk, men har ändå varit noga med att vara kvar i ketos. Det  kollar jag med jämna mellanrum med ketosstickor som jag köpt på Apoteket.

Jag tror även att mitt trampande på crosstrainern också gjort sitt till, att jag inte gått ner så mycket, eftersom jag fått lite mer muskler. För även om det inte synts nåt på vågen, så ser jag faktiskt lite skillnad när jag ser mig i spegeln, och det känns framförallt på kläderna.

Nu har jag tänkt att vara lite hårdare med Lchf de här sista dagarna innan jul, och försöka minimera kolhydratsintaget så mycket det bara går

Det innebär att jag får dra ner på latte, finncrisp, som jag unnat mig ganska friskt de senaste veckorna.

Drömmen är att gå ner till 58kg innan nyår, tur att drömmar är gratis ;-)

l

Varje morgon de senaste veckorna har jag kännt mig jätte stressad när jag vaknar, som en känsla av att jag glömt något jag måste skynda mig till.

Det är en mycket obehaglig känsla som inte går över förrän jag varit vaken och uppe en stund.

Jätteläskigt känns det, nästan som jag kan tänka mig att panikångest känns.

Jag skulle nästan göra vad som helst för att slippa dessa morgnar, för det är nästan så att jag nu börjat känna oro för "morgon känslan" redan när jag ska gå och lägga mig, och får därför ännu svårare att somna.

Detta tror jag bidrar ännu mer att till att jag gärna drivs att vända på dygnet mer och mer, och sen är den onda cirkeln ett faktum. För ju senare jag vaknar på morgonen, ju mer panik stressad känner jag mig.

Jag hoppas att detta bara är något tillfälligt som kommer att gå över snart, för annars vet jag inte vad jag ska ta mig till, för det är en så otroligt obehaglig känsla.

l

Ikväll var det föräldramingel i Olivias skola, men jag vågade faktiskt inte gå dit. Är alldeles för rädd för att bli smittad av något förkylningsvirus, eller influensa.

Det känns inte alls kul att ha det så här, jag har aldrig tidigare varit rädd för infektioner, utan istället har jag alltid varit ganska motståndskraftig, efter alla år på förskola blir man rätt immun. Nu har jag däremot fått värsta bacillskräcken, och är livrädd för infektioner, och det känns inte alls kul.

Men jag hoppas att jag lär mig mer med tiden om vad jag klarar av och inte klarar av. Jag tror det är viktigt att våga prioritera och våga säga nej till saker som inte känns så där jätte viktiga.Och nu är det ju dessutom den mest infektionsrikaste tiden på året.

Den här gången kändes det inte jätte viktigt att jag följde med,och frotterade mig med en massa människor som jag inte känner, mer än mycket ytligt,  Nästa gång kanske jag däremot känner att det är super viktigt för Olivia att jag är med, och då är det viktigare att jag vågar då.

Hur som helst så är det här en helt ny situation för mig, och det känns jätte jobbigt att inte våga saker, som var helt självklara för bara 2 månader sedan.

Olivia tycker att det är så mysigt nu när Svea vågar sig upp i soffan och lägger sig i hennes knä helt frivilligt. Svea var nämligen lite reserverad mot Olivia i början. 

l

Åh nej!  Jag skulle aldrig skrivit igår att hon inte kissat nåt mer i barnens sängar, för idag så hände det igen, 2 gånger dessutom.

Vet inte vad jag ska ta mig till nu.

Som tur är så verkar det bara vara i Olivias säng, hon gör det nu, och ingen annanstans.

Matildas rum har stått ganska mycket öppet nu i några dagar, och i hennes säng har hon inte gjort något på ett par veckor nu.

Imorgon så får jag åka gå och köpa sån där doftgrej (kommer inte igåg vad den heter) som man stoppar i el-uttaget. Om inte det fungerar så vet jag inte vad jag ska göra faktiskt, för så här kan vi inte ha det i längden

Jag har ju haft katter förut, men aldrig varit med om något liknande faktiskt.

Om det är någon som har nåt förslag på vad jag kan göra, så snälla berätta det för mig. jag är beredd att prova nästan vad som helst nu.

Jag har kännt en enorm trötthet idag, vilket jag tycker är konstigt med tanke på att mina värden ökat med i snitt nästan 25% sen i går morse.

Jag som igår kände mig piggare än jag gjort på länge, känner mig idag helt slut. Mycket konstigt

Träningen gick inte heller som den brukar idag. Jag orkade bara trampa i 30 minuter på crosstrainern,sen var jag helt slut, och jag som brukar orka 40-60 minuter, och vissa dagar dessutom dubbla pass.

Vi hade lovat Matilda och Olivia att vi skulle åka in till stan och äta mongoliskt idag. Hade god lust att säga till dom att jag inte orkade, men då hade dom blivit så besvikna, så vi åkte ändå, och det blev faktiskt riktigt trevligt. God mat och många härliga skratt blev det. Dessutom perfekt mat för mig som inte äter kolhydrater, eftersom man själv komponerar ihop de råvaror man vill ha.

Men så fort vi ätit klart så skyndade vi oss hem till lilla Svea igen. Ingen av oss tycker om att lämna henne ensam för länge. Nu verkade det iofs inte gått någon nöd på henne när vi varit borta, för hon verkade som om hon sovit hela tiden, men hon blev mycket glad när vi kom hem.

Hon är så rolig, för hon kommer alltid och möter oss i ytterdörren när vi varit ute, och det gör hon även om det är någon hemma.

 Hon är helt ljuvlig vår lilla Svea, och peppar peppar så har hon inte kissat någon annanstans än i lådan sedan i måndags, så nu vågar vi nästan hoppas på att kisseri problemet i sängarna kanske är över.

Hon har fått vara i  båda barnens rum korta stunder när någon varit därinne, och hon har inte ens gjort nån liten antydan till att gå upp i deras sängar för att kissa. Men vi kommer vara försiktiga i nån vecka till, för man kan ju aldrig vara riktigt säker på henne ännu. 

Jag funderar faktiskt på att köpa en vaxduk till sängen i stora sovrummet också, för även om hon inte ska vara där på nätterna, så är det ändå skönt att kunna ha den dörren öppen ibland för värmen och ventilationens skull. Sen tycker jag iofs också att det ser trevligare ut med öppna dörrar.

Nä nu ska jag ta och förflytta min trötta kropp till sängen, och hoppas på att jag känner mig lite piggare i morgon.

Nu har det äntligen hänt nåt på vågen igen. Hoppas att det här håller i sig nu, så jag inte går upp igen.

Ikväll ska vi äta köttfondue till middag, och det passar ju utmärkt som lchf mat, bara att skippa riset som de andra äter till. Nötkött, bacon, champinjoner och holliday-dip blir det för mig. Det enda som är lite tveksamt ur lchf synpunkt är holliday dippen, men det är så lite så det gör inget.

Nu är det bara 1,9 kg kvar till målvikt.

Hoppas hoppas att jag orkar ända fram den här gången. 

Var hos doktorn imorse, och det var inga större nyheter.

Jag fick däremot en ny medicin utskriven, som jag ska prova. Spiriva heter den.

Jag tog den första dosen direkt när jag kom hem vid 9,30 och åt sen frukost i lugn och ro, för att därefter mäta pef och fev1 som jag brukar. Och hjälp vad mycket högre värden jag fått på den timman som gått sedan jag inhalerade Spiriva.

Innan på morgonen hade jag 260 i pef-värde, och nu visade det 335 :-O. fev1 värdet hade gått från 1,3 till 1,6.

Nu hoppas jag att det kvarstår, för i så fall är Spiriva en fantastisk medicin, för så här höga värden har jag inte haft på länge.

Blev även fortsatt sjukskriven till den 14 januari, så nu slipper jag oroa mig för det också.

Nu längtar jag bara till den 17/12 när jag äntligen ska få komma till lungspecialisten