Nu har O sommarlov.
Hon säger själv att denna skolavslutning var den märkligaste någonsin. Hon satt hemma i sitt rum och såg sina klasskamrater i klassrummet via datorn. Hon var med men ändå inte, men på slutet gick en och en fram till datorn som sände och önskade henne trevlig sommar och alla sa att dom hoppades få träffa henne när höstterminen drar igång. Det hoppas såklart vi med.
Nu väntar henne ett par veckors sommarjobb och roliga aktivitetetet med en splitt ny ledsagare/avlösare (dock en vi redan känner mycket väl) Hon har inte haft någon ledsagare/avlösare sedan i mars, så nu har vi anställt en anhörig tillfälligt, känns bäst så nu i coronatider. I höst hoppas vi allt blir som vanligt igen.

Så här fint ligger Minou och sover i bilen medans vi handlar.


Jag har varit rätt risig sista tiden så i fredags fick både jag och O ta ett antikroppstest. Jag tror inte vi haft covid19 men hoppas förstås, det vore ju drömmen.

Nu ska jag försöka hitta nån ny serie att streama. Tänk att vi har Netflix, Hbo, viaplay, cmore och hela boxer paketet och ändå är det så svårt att hitta nåt att titta på

Sist jag skrev här var i mars och då hade vi varit isolerade i 2veckor. Nu är det början på Juni och jag har tappat räkningen på hur många veckor det gått nu.
Vi är fortfarande isolerade och dottern har inte varit i skolan sen början på mars, men fått distansundervisning även fast hennes skola varit öppen som vanligt. Nu är det snart sommarlov så det blir ingen mer skola för henne förrän tidigast i höst igen.
Vad gör vi då hela dagarna och helgerna?
Svaret är inte mycket alls. O pluggar några timmar om dagen. Hon går ut med hunden typ 10-12 ggr/dag.
Jag har en kompis som bor granne med oss, han hade corona redan i mars så honom träffar vi ibland och spelar lite spel och han hjälper oss också med hunden, åker och klipper hennes klor bland annat.
Vi får också hjälp att handla, hämta ut paket och andra ärenden.
I början vågade vi inte träffa mina vuxna barn och barnbarn alls, men nu har vi blrjat göra det igen. Vem klarar av att inte få tröffa sina egna barn på flera månader.
Det här kommer ju fortsätta under lång tid och jag ser ingen livskvalité utan mina barn.
Så klart så kommer ju ingen hit om dom är minsta sjuk.
Lilla Otto var här några dagar för 2 veckor sedan och nu är lilla Belle här den här veckan.
Det betyder väldigt mycket även för O att få vara mycket ned dom.

Idag åt vi middag på balkongen och firade Belles 2 1/2 års dag

Igår kväll var det riktigt varmt och Belle fick följa med O ut med hunden

Minou har nog växt klart nu, men riktigt säkra är vi inte

Otto han älskar att bygga när han är här.

Barnbarn är verkligen livets efterätt jag längtar redan efter fler.....