När jag fick behandling mot mina blödningsbesvär förra våren så visste jag att det kunde bli vissa biverkningar. Förutom en viss cancer och propprisk, så talades det om en viss viktuppgång....., Haha....tänkte jag då, det är ju bara att se till att inte äta mer än vad jag behöver........ja eller hur?!?
Nej så enkelt var det inte, och nu ett år senare har jag gått upp drygt 10kg, helt galet ju.
Detta ställer inte bara till det i garderoben utan även vissa medicin justeringar behövs.
Att jag har svårt att motionera med min nedsatta lungkapacitet gör ju inte det hela bättre direkt. Jag önskar ju verkligen att jag bara kunde snöra på mig skorna och springa några varv i närmsta skog, men det är ju idag en omöjlighet. Så min enda räddning mot övervikt är att äta mindre. Jag vet....skittrist, men så är det.
Nu har jag köpt nån app i telefonen där jag loggar alla kalorier, men det är så jobbigt och svårt.
Förr så har jag ju med jämna mellanrum kört Lchf och då tappat mycket i vikt, men nu fungerar inte det så bra med mina mediciner. Plus att det är tråkigt att inte kunna äta samma saker som resten av familjen.
Nu har jag tappat ca 1,5 kg på en vecka och det känns ju roligt, men jag vet ju att det bara är nu i början, det är ju sen när det stannar upp som det kommer bli svårt att hålla motivationen på topp

Dom här två små barnbarnen ger mig så mycket energi och jag vill ju hinna uppleva så många år som möjligt med dom.
Mitt mål med bantningen är att gå ner så mycket att jag kan ha en snygg klänning på min dotters bröllop i september.

Här är lite resultat efter ca 4 veckor med Lchf

-3,3 kg vilket innebär en viktnedgång på ca -0,8kg i veckan.
Det har alltså inte gått riktigt lika snabbt att gå ner denna gång som det gjort när jag ätit lchf innan, men jag tror det beror på att jag inte hade nån direkt övervikt denna gång, utan mest vill bli av med några trivselkilon.
Jag hoppas att jag kommer lyckas gå ner ett par kilo till, men vet att det brukar vara svårt med dom där sista kilona.

Har kännt och märkt att vikten dragit iväg mer än vad som känns okej det senaste halvåret.
Detta vet jag ju beror på att jag helt enkelt ätit som jag brukar, men rört på mig mycket mindre än vad jag gör annars.
Att jag rört på mig för lite beror på att jag denna vinter mått rätt kasst, inte bara på grund av det vanliga med lungorna, utan också för att jag varit så sjukt trött pga, lite andra orsaker bl,a massa blödningar, järnbrist, lite d-vitaminbrist mm....

Hur som, så kände jag förra veckan att nej nu jädrar får det räcka, och eftersom en av döttrarna också var lite sugen att testa lchf, så bestämde jag mig för att prova på det igen.
Har ju tyckt att det fungerat jättebra förr, men trott att det skulle bli lite för besvärligt nu när jag inte kan äta ägg, och även måste vara lite försiktig med k- vitamin rika produkter. Men hitills så har det fungerat utmärkt (men såklart saknar jag äggen mycket)

Vägde 63,4 när jag började förra måndagen, och idag en vecka senare har jag redan tappat 2,2kg

Sen känns det ju förstås lite roligare när man är två som gör detta samtidigt, för då kan man ju verkligen peppa varann, och komma på massa goda recept ihop.
Dottern sa faktiskt härom dagen att detta ju inte alls var så krångligt som hon hade trott.

Applåderar mig själv, från 61,7kg till 59,5kg på endast 6 dagar.

Dessutom har jag ätit fantastisk god mat dessa dagar och inte varit hungrig en endaste gång.
Det har bl,a blivit, wallenbergare, blomkålsmos, fläskarré, gorgonzolasås, brysselkål, brie, beasås, kyckling, gräddstuvadvitkål, broccoligratäng, ryvita knäcke med mosad avocado, finncrisp med kryddost.......
Men nu räcker det med Lchf för denna gången. Nu kommer jag öka på sakta med lite mer kolhydrater men undvika potatis, ris, pasta och vittbröd ett tag till, mer åt lågkolhydratskost hållet alltså.

Jag har ätit min egen äggfria lchf variant sen i måndags (3dagar) och det är verkligen effektivt.
Jag äter max 25g kolhydrater om dagen och håller samtidigt koll på kaloriintaget som för mig inte får överstiga 1500 kcal/dygn. Jag tillför heller inte en massa extra fett i maten, men använder mig av riktigt smör och grädde i matlagningen.
Tyvärr är detta ingenting som fungerar för mig i längden, Lchf utan ägg blir väldigt enformigt, men det fungerar bra i nån vecka och ger mig en snabb start på viktnedgång som gör i alla fall mig väldigt motiverad att sen fortsätta tänka på vad jag stoppar i mig.
Min plan är att försöka fortsätta med denna variant några dagar till, och sen fortsätta att räkna kalorier och köra 8/16 åtminstone 5dagar i veckan.
Nu har jag bara drygt 1,5kg kvar till 58,5kg som jag vägde innan "semestern" och när jag når dit så är jag rätt nöjd, eller riktigt nöjd är jag väl aldrig men man kan liksom inte begära det omöjliga när man inte orkar röra på sig så mycket.

Nu har jag gått ner hela 15kg sedan jag vägde som allra mest för 4år sedan. Det har varir en hel del jojobantande på dom fyra åren och det är bara inse att jag är en sån som pendlar rätt mycket i vikt. Men en sak kan jag lova och det är att jag aldrig kommer låta det gå så långt som till plus 15kg igen, men en 4-5kg hit eller dit får jag nog räkna med.
Jag har ju hunnit prova på flera olika dieter och bantningsmetoder under den här viktresan. Jag har provat nutrilett, lchf, viktväktarna, periodisk fasta 8/16, lågkolhydratskost och så till sist vanlig hederlig kaloriräkning.
Just nu så fungerar 8/16 och att ha koll på kalorier in/ut bäst för mig, men det kan ju ändras.
Jag tror inte att de finns nån diet som passar alla, utan man måste prova sig fram och låta det ta lite tid innan man hittar ett sätt som fungerar och framför allt fungerar i längden.

Jag äter fortfarande enligt lchf modellen, men nu en mer liberal variant än innan.
Vad som är strikt, normal och liberal förklaras bra på denna bild

Skillnaden mot förut när jag åt den mer strikta varianten är att jag nu inte går ner något i vikt, men jag håller mig ändå viktstabil, trots att jag nu unnar mig lite mer godsaker ibland.

Den periodiska fastan 8/16 mår jag toppen av och egentligen så har jag mer eller mindre ätit enligt den förr utan att jag då visste hur bra det egentligen är för kroppen och vikten.
Jag har aldrig varit någon frukost männinska utan de få perioder i livet när jag faktiskt åt frukost var mest för att man liksom skulle, inte för att jag var hungrig.
Nu tar jag bara en stor mugg kaffe med en skvätt mjolk i när jag vaknar vid 8 och sen äter jag inget förrän jag börjar bli hungrig vid 13-tiden.

Vikten pendlar mellan 61 och 62kg och det är jag rätt nöjd med just nu.
Den dagen jag vill gå ner lite mer så är det ju bara att börja med den mer strikta varianten igen.

När karaktären är svag så gäller det att bulla upp med en massa kolhydratsfattiga alternativ att ha i kylen när det suger i magen, eller när man bara blir lite sugen på något gott.
Den här fläskkarrén är perfekt, bara att värma några skivor i micron och sen fix färdigt att äta.
Jag har nämligen märkt att jag lättare fallet för onyttigheter om det inte finns något annat alternativ som går snabbt när hungern gör sig påmind. Då är det perfekt att ha färdigstekt kött eller kyckling med färdiga såser att ta till.

Dessutom är den här steken uppskattad mat som hela familjen kan äta.
Den här fick steka i ugnen på 150grader tills innertemperaturen visade 70grader , det tar ca 1,5-2 timmar.
Jag kryddade den innan med lite olivolja, salt, vitlök och rosmarin