Så här har hon sovit hela kvällen, så risken finns att det kan bli livat värre inatt

Imorgon är det äntligen dags för det efterlängtade besöket hos lungspecialisten, som jag väntat.

Naturligtvis känner jag en stor oro för vad som komma skall, men det ska ändå bli skönt att komma vidare med detta.

Jag vågar inte ha några förhoppningar och är beredd på det värsta, men det klart att jag innerst inne hoppas att läkaren på vårdcentralen ska ha fel.

Emelie ska med, och det känns skönt. Jag har förresten lovat henne att om vi går därifrån med en känsla av något possitivt, så bjuder jag på finlunch, i annat fall så blir det Donken eller nåt liknande.

Mindre kul blir det att ta sig till Huddinge sjukhus med kommunala färdmdel en måndagmorgon, men vi får se till att vara ute i god tid helt enkelt.

l

Jag skrev igår att vi var oroliga för lilla Svea som var så slö, och bara sov hela dagen. Jag får ta tillbaka det nu. Hon vilade nog bara upp sig för att orka busa och leka extra mycket idag istället.

klockan 7 imorse satte hon igång att leka i sängen, för att sen fortsätta att rusa runt som en liten tornado från rum till rum i hela lägenheten, och lekte med allt hon hittade som råkade ligga framme, och det var allt från mina guldörhängen till en liten sån där plastplupp man stänger brödpåsen med, och nu är klockan 10,30 och hon är fortfarande igång.

Just nu så tränger hon sig in mellan mig och datorn, och försker fånga mina fingrar när jag skriver, så det tar lite extra tid att skriva, eftersom jag måste radera alla bokstäver som hon får till när hon sätter ner tassarna på tangentbordet.

l