Så där nu är jag igång med Lchf igen och ännu så länge känns det bra i kroppen, jag gissar att det blir värre imorgon när sockerabstinensen slår till.

Nu har jag varit och handlat och fyllt kylskåpet med en massa bra Lchf mat som man bör ha hemma för att klara de första jobbiga dagarna när man kör igång med Lchf.

Det här är sånt som jag inte klarar mig utan om jag ska lyckas hålla mig borta från socker och kolhydrater den första tiden, efter nån vecka så har ju det värsta suget försvunnit och då behöver man ju inte lika mycket mat.

Finncrisp, cocosa och te måste jag bara ha för att klara mig.

Finncrisp ska man vara lite försiktig med, men ett par stycken om dagen är ingen fara. Jag tycker om att ha något att tugga på till latten på morgonen och då är finncrisp perfekt, antingen med bara bregott på eller också med lite mosad avocado.

Idag bir det fläskytterfilé till middag. Jag tänker äta stekt strimladvitkål som tillbehör, medans resten av familjen får pommes till. 

l

Dagens lchf middag fick bli en av mina favoriträtter, tonfiskröra, blomkålsris, och lite skivad avocado.
Tonfiskröran består av cremefraish, hackad rödlök, en burk tonfisk och lite kapris. Den är lika god varm som kall.
Mina barn gillar att äta röran till spaghetti, men själv föredrar jag blomkålsris.

Jag får ofta frågor om varför jag bloggar och vad jag får ut av det. Och jag har faktiskt inget enkelt svar på det.

Jag startade den här bloggen när jag började banta första gången,för snart 3år sedan. 

Den var från början mest tänkt som en dagbok för mig själv, för att kunna blicka tillbaka och minnas vad som vad bra och inte med bantningen, som då var med hjälp av nutrilett.

Jag tyckte även att det var ett bra sätt att få ur mig alla tankar och funderingar jag har, utan att tjata hål i huvudet på mina nära och kära.

Efter det så fortsatte det med att jag skrev om lite annat också, då det kändes bra att skriva av sig helt enkelt.

Det har ju alltid varit bantningen, och min vikt som dominerat i den här bloggen, nutrilett, lchf, nutrilett, lchf, viktväktarna och nu lchf igen.

När jag  fick beskedet om mina dåliga lungor nu i höstas, så funderade jag mycket och länge på om jag verkligen skulle skriva om det här i bloggen.

På ett sätt kändes det som att jag skulle blotta mig lite för mycket, och att det skulle bli lite för personligt om jag skrev om det, men å andra sidan så är det ju skönt att kunna ventilera sina tankar och sin oro någonstans, för även om man har en familj som lyssnar och stöttar så tror jag att det kan bli lite för mycket för dom också ibland.

Dom har ju liksom sin egen oro och sorg dom med.

Nu känns det som ett bra beslut att jag vågade börja skriva även om sjukdomen.

Sen tycker jag personligen att man inte får bli allt för privat, det är ju trots allt ingen personlig dagbok, utan en blogg som faktiskt vem som helst kan läsa.

Jag har ju valt att aldrig lämna ut vare sig mitt namn eller adress i bloggen och det känns bra.

 Dom få som önskat komma i kontakt med mig har löst det genom att  lämna sin egen mail-adress eller telefonnummer, så jag kunnat ta kontakt med dom, vilket har fungerat fin fint.

Så länge jag tycker att det är roligt så tänker jag fortsätta skriva här, och ventilera mina tankar om allt mellan himmel och jord, även om det är lungorna, vikten, katten, barnen och lchf som dominerar bland inläggen just nu, så betyder ju inte det att det alltid kommer vara så.

Jag skriver i första hand för min egen skull, och att det sen finns härliga människor som gillar att läsa det jag skriver är bara roligt, som en bonus liksom.

Nu är jag ur ketosen, det var dom här som frestade för mycket..

 Inte för att skryta men det var dom smarrigaste rocky road jag nånsin ätit faktiskt. Det var första gången jag provade att göra egna, så jag blev riktigt stolt över att dom blev så bra på första försöket.

Mina skumtomtefudge blev däremot helt misslyckade, jag tror att jag kokade dom lite för kort tid. 

Imorgon får jag se om jag kanske gör lite knäck, det brukar vara rätt populärt och gå åt som smör i solsken.

Behöver jag berätta att jag haft ganska ont i magen ikväll av allt godis, magen fick väl en chock, efter 3 månader utan något socker överhuvudtaget.

l

Jag bestämde mig nyligen för att ta en paus med lchf i en vecka i samband med julhelgen, och helt enkelt äta vad jag vill och känner för, men i måttliga mängder förstås.

Så i flera dagar nu så har jag tänkt när jag vaknat på morgonen, att idag ska jag börja min lchf fria vecka, och äta lite kolhydrater och unna mig sånt jag längtat efter. Men sen när dagen gått så har jag inte gjort det ändå, har liksom inte kännt något behov av det, utan tänkt att jag gör det imorgon istället. Konstigt det blir, det är som att när jag väl har chansen, så tar jag den inte.

Börjar därför fundera på att strunta i det och fortsätta med lchf som vanligt över julen också.

Jag får helt enkelt se hur jag gör, plötsligt så kanske det bara dyker upp något frestande som jag könner att det är värt att bryta min ketos för att få äta.

l

Hon skulle minsann baka pepparkakor helt själv, och hon behövde absolut inte min hjälp.......  Ja ni fattar ;-) , efter 4-5 pepparkakor hade hon tröttnat, och sen fick jag stå och kavla pepparkakor för brinnande livet.

Fick till några, enligt mig själv riktigt fina, som nu hänger så fint i köksfönstret

Sen blev det några små  att spara i burken till jul

Lite tråkigt bara att jag inte kan smaka på dom själv, men det är inget synd om mig, för det är helt mitt eget val.

Tänker att jag måste åka in till Lchf butiken snart igen, och fylla på mitt förråd av bra och ha saker innan jul.

Idag åt jag dom sista nudlarna till köttfärssåsen. Jag måste även fylla på mitt förråd av den vita chokladen med hallon och mango. Sen är det lite annat smått som bara finns där.

Annars måste jag säga att dom har börjat få mer och mer lchf produkter på Ica maxi, och dessutom till bra priser.

De senaste veckorna har jag legat rätt stilla i vikt, det har pendlat lite mellan 59,9 och 61,5, lite beroende på vad jag ätit.

Jag har ju slarvat lite med min Lchf diet, och varit lite frikostigare med kolhydraterna än vad jag brukar, nu när jag är sjuk, men har ändå varit noga med att vara kvar i ketos. Det  kollar jag med jämna mellanrum med ketosstickor som jag köpt på Apoteket.

Jag tror även att mitt trampande på crosstrainern också gjort sitt till, att jag inte gått ner så mycket, eftersom jag fått lite mer muskler. För även om det inte synts nåt på vågen, så ser jag faktiskt lite skillnad när jag ser mig i spegeln, och det känns framförallt på kläderna.

Nu har jag tänkt att vara lite hårdare med Lchf de här sista dagarna innan jul, och försöka minimera kolhydratsintaget så mycket det bara går

Det innebär att jag får dra ner på latte, finncrisp, som jag unnat mig ganska friskt de senaste veckorna.

Drömmen är att gå ner till 58kg innan nyår, tur att drömmar är gratis ;-)

l

Jag har kännt en enorm trötthet idag, vilket jag tycker är konstigt med tanke på att mina värden ökat med i snitt nästan 25% sen i går morse.

Jag som igår kände mig piggare än jag gjort på länge, känner mig idag helt slut. Mycket konstigt

Träningen gick inte heller som den brukar idag. Jag orkade bara trampa i 30 minuter på crosstrainern,sen var jag helt slut, och jag som brukar orka 40-60 minuter, och vissa dagar dessutom dubbla pass.

Vi hade lovat Matilda och Olivia att vi skulle åka in till stan och äta mongoliskt idag. Hade god lust att säga till dom att jag inte orkade, men då hade dom blivit så besvikna, så vi åkte ändå, och det blev faktiskt riktigt trevligt. God mat och många härliga skratt blev det. Dessutom perfekt mat för mig som inte äter kolhydrater, eftersom man själv komponerar ihop de råvaror man vill ha.

Men så fort vi ätit klart så skyndade vi oss hem till lilla Svea igen. Ingen av oss tycker om att lämna henne ensam för länge. Nu verkade det iofs inte gått någon nöd på henne när vi varit borta, för hon verkade som om hon sovit hela tiden, men hon blev mycket glad när vi kom hem.

Hon är så rolig, för hon kommer alltid och möter oss i ytterdörren när vi varit ute, och det gör hon även om det är någon hemma.

 Hon är helt ljuvlig vår lilla Svea, och peppar peppar så har hon inte kissat någon annanstans än i lådan sedan i måndags, så nu vågar vi nästan hoppas på att kisseri problemet i sängarna kanske är över.

Hon har fått vara i  båda barnens rum korta stunder när någon varit därinne, och hon har inte ens gjort nån liten antydan till att gå upp i deras sängar för att kissa. Men vi kommer vara försiktiga i nån vecka till, för man kan ju aldrig vara riktigt säker på henne ännu. 

Jag funderar faktiskt på att köpa en vaxduk till sängen i stora sovrummet också, för även om hon inte ska vara där på nätterna, så är det ändå skönt att kunna ha den dörren öppen ibland för värmen och ventilationens skull. Sen tycker jag iofs också att det ser trevligare ut med öppna dörrar.

Nä nu ska jag ta och förflytta min trötta kropp till sängen, och hoppas på att jag känner mig lite piggare i morgon.