Även fast jag har mått mycket sämre än vanligt så har vi ändå haft en fantastisk sommar. Vi har varit iväg ett par veckor, men framför allt har vi varit hemma och njutit av det fantastiska sommarvädret.
Barnbarnen är i en helt fantastisk ålder nu och varje dag man får spendera med nån av dom är fylld med skratt, bus och kramar, det händer något hela tiden utom dom små stunderna då dom sover. Jag brukar vara helt slutkörd när dom åker hem, men samtidigt så fylld av den possitiva energi dom ger mig.
Jag har också äntligengjort något jag tänkt göra länge nu, köpt en robotdammsugare. Jag har velat ha en länge men nu äntligen hittade jag en som även suger upp hundhår bra så då var det bara att slå till. Dyrt men en bra investering för nu kommer jag ha ork över till annat när jag slipper dammsuga, dessutom så blir det nu dammsuget varje dag istället för kanske max var tionde dag.
Har också köpt en luftkylare med luftrengörare och den hjälper mig otroligt mycket på nätterna när det varit varmt och extra tungt att andas.

Här är roboten som vi döpt till ?Göran?

Nu är det bara knappt 2 veckor kvar till skolan börjar igen, känns ju så där.....
Men O börjar ju på gymnasiet så lite spännande är det ju förstås.

En mycket lyckad midsommar blev det i år med. Jag firade med familjen i Stockholms skärgård och det var bättre än bäst, Nästan ingen var sur och grinig och solen sken från klarblå himmel, precis så som en midsommar ska vara, men sällan är.

Mitt mående är väl inte det bästa men jag kämpar på så gott det går. I slutet på sommaren väntar troligen en operation i galla/lever men det beror lite på hur mina värden ser ut då. Just nu har jag haft väldigt svajiga pk värden och idag var det 6,6 även fast jag mulat i mig en massa jordgubbar och avocado

När jag fick behandling mot mina blödningsbesvär förra våren så visste jag att det kunde bli vissa biverkningar. Förutom en viss cancer och propprisk, så talades det om en viss viktuppgång....., Haha....tänkte jag då, det är ju bara att se till att inte äta mer än vad jag behöver........ja eller hur?!?
Nej så enkelt var det inte, och nu ett år senare har jag gått upp drygt 10kg, helt galet ju.
Detta ställer inte bara till det i garderoben utan även vissa medicin justeringar behövs.
Att jag har svårt att motionera med min nedsatta lungkapacitet gör ju inte det hela bättre direkt. Jag önskar ju verkligen att jag bara kunde snöra på mig skorna och springa några varv i närmsta skog, men det är ju idag en omöjlighet. Så min enda räddning mot övervikt är att äta mindre. Jag vet....skittrist, men så är det.
Nu har jag köpt nån app i telefonen där jag loggar alla kalorier, men det är så jobbigt och svårt.
Förr så har jag ju med jämna mellanrum kört Lchf och då tappat mycket i vikt, men nu fungerar inte det så bra med mina mediciner. Plus att det är tråkigt att inte kunna äta samma saker som resten av familjen.
Nu har jag tappat ca 1,5 kg på en vecka och det känns ju roligt, men jag vet ju att det bara är nu i början, det är ju sen när det stannar upp som det kommer bli svårt att hålla motivationen på topp

Dom här två små barnbarnen ger mig så mycket energi och jag vill ju hinna uppleva så många år som möjligt med dom.
Mitt mål med bantningen är att gå ner så mycket att jag kan ha en snygg klänning på min dotters bröllop i september.

Denna värmen som aldrig vill ta slut.
Lite jobbigt med andningen särskilt på nätterna och så blir det nåt knas med cirkulationen i benen, inte så dom svillnar eller så utan mer som kolsyra i ådrorna och lite värk
Men annars njuter jag faktiskt, älskar värme och sol

Varit på stranden med bland annat dom här små älsklingarna några dagar nu, och det är kul och alla hjälps åt så det blir inte så jobbigt
Idag var vi även förbi hemma hos Filippa och Kricke så Olivia fick bada i deras nya bubbelpool som är så stor att barnen nästan kan simma i den.

Imorgon fyller den här killen 4år, så då blir det kalas med jordgubbar och äpple.

Först lunch och midsommardans i Stockholms skärgård i byn där mina barns farfar bor och nu även deras pappa och hans fru, och typ 150 släktingar till. Jag tittade förstås bara på, men alla barnen dansade. Matilda gjorde debut som sång och dansledare i år och det gjorde hon med bravur, Mycket stolt mamma

På kvällen åkte vi hem. Och då fick jag med mig den här lilla tjejen till både min och O?s lycka

En riktigt mysig midsommar blev det, den bästa på många år faktiskt

Lilla Belle föddes med Dysmeli, viljet betyder att man saknar exempelvis en hand, fot, underben eller några fingrar eller tår.
I Belles fall så saknas en bit av vänster underarm och hand.
Detta såg man på Ultraljud redan i vecka 11-12 så det kom inte som nån överaskning, utan vi var alla förberedda på det och visste att hon för övrigt var en fullt frisk liten tjej

Nu i veckan så fick hon sin allra första protes. Det ska bli väldigt spännande att se hur hon kommer använda den, om hon överhuvudtaget kommer vilja ha den på..

Jag mår fortfarande inte bra sen den senaste maginfluensan jag hade för en dryg månad sedan. Lågt blodtryck, som ju plötsligt gick från att vara så högt att jag behövde blodtrycksänkande medicin, till att bli så lågt att jag skulle behöva nåt som höjde blodtrycket istället.
Störtblödning på störtblödning har också gjort att blodbristen kommit tillbaka, så nu äter jag järntabletter för brinnande livet igen.
Nu har jag äntligen fått besked från kk på Karolinska Huddinge att dom hittat nån typ av medicin jag kan få testa mot mina blödningsbesvär, så nu väntar jag bara på att få en tid dit

I övrigt så rullar det på som vanligt här hemma. Ett rum ska tapetseras om här hemma och jag hoppas det blir klart innan advent

Det är alltid underarbetet som tar längre tid än man tror. Tur jag har så hjälpsamma barn.

Den här lilla killen mår bra i alla fall, men man märker på honom att han är lite understimulerad ibland och då är jag glad att det finns så många andra som hjälper till med honom.

I övrigt så rullar det på som det ska här hemma och i veckan sim kommer så fyller min minsta lilla dotter hela 15 år, det är ju inte klokt vad fort det har gått.

Jag kommer få två barnbarn inom loppet av 11 veckor. En liten bäbis i slutet på detta året, och en liten bäbis i början på nästa år. Det ska bli så himla kul och mysigt.
Jag har ju längtat efter små barnbarn ett tag nu, men kunde ju aldrig tro att jag skulle få lyckan att få två stycken så snart.
Min ena dotter har iofs skojat om att jag kanske skulle få ett barnbarn i 50 års present, och nu får jag ju faktiskt hela två stycken medans jag fortfarande är 50 ju.
Självklart så medför ju dessa graviditeter en del oro eftersom vi inte visste/vet om nån av döttrarna har ärvt min koagullationsrubbning och i så fall har avsevärt mycket högre propprisk vid graviditet.
En dotter har fått svar att hon inte har nån rubbning, Skönt! Nu hållet jag tummar och tår för att det ska vara lika bra med nästa.