Redan mitten på september!! Det är inte klokt vad fort denna sommar gått, tycker ju att vi nyss hade midsommar här.
Men när jag tänker efter så tror jag att den här våren och sommaren bara swishade förbi för att det tyvärr hände en del tråkiga saker som separationer, sjukdom, dödsfall och lite andra trista saker i vår familj under våren, och sen gick liksom sommaren åt till att försöka bearbeta och komma i kapp igen.
Sen var det ju inte så där jättekul att bli sängliggande i nästan tre veckor i först magsjuka och sen en mega förkylning.
Men nu äntligen har jag kunnat njuta lite av det fina vädret som vi har.
Jag har märkt att ju äldre jag blir ju mer börjar jag uppskatta hösten, och allt vad den för med sig både ute och inne.
Mötet med min nya läkare på vårdcentralen gick ganska bra, men jag saknar verkligen den gamla och längtar tills hon kommer tillbaka.
Jag har också kunnat börja med waran igen och slutat med fragminet som jag blev tvungen att ta några veckor på grund av magsjukan och de höga pk värdena. Nu har jag lärt mig att magsjuka och waran inte är nån bra kombo för mig.

Min läkare som jag har på vårdcentralen, och som jag trivts väldigt bra med, hon ska jobba med annat nu i 1 1/2 år, och det känns jättejobbigt. Jag har haft henne nu i nästan tre år, och träffat henne ungefär varannan till var tredje månad. Hon är ingen sån där mjäkig typ som sitter och tycker synd om mig, utan tvärtom så är hon stundom ganska tuff, men jag gillar henne. Hon har ju också lärt känna mig rätt bra under dom här åren och vet att jag inte gnäller eller söker för saker i onödan, och de gånger jag gnällt lite Ja då har det ju faktiskt varit något som varit fel på mig.
Så nu är jag faktiskt lite nervös inför att träffa hennes vikarie, jag hoppas verkligen att hon också är åtminstone lite bra. Känns ju dessutom extra viktigt då det nu är hon som ska skriva sjukintygen till försäkringskassan, och ha den medicinska kontakten med specialisterna på Karolinska

Min magsjuka verkar äntligen ha gått över efter elva dagar, helt sjukt ju 11 dagar. Jag lovar att det var flera gånger när det var som värst då jag faktiskt var rädd att det här var slutet, särskilt när det samtidigt var jobbigt att få luft.
Jag har dock inte börjat med waran igen ännu eftersom jag fortfarande inte kan äta riktigt som vanligt. Jag är ju så van vid att ta fragmin sprutorna sedan tidigare, tog ju faktiskt dom varje dag i nästan 2år, så det känns inte som nån katastrof att behöva ta dom nu igen några dagar.
Jag behöver inte heller tänka på vikten en tid framöver tror jag tappat 2-3 kg dom här dagarna, igår visade vågen på 56,9, men redan idag så hade jag gått upp lite. Men jag lovar, hellre några kilo för mycket än att må så jäkla dåligt.

Ligger fortfarande sjuk här hemma, men börjar så sakteliga må lite bättre. Tänk att det skulle ta en hel vecka innan denna magsjuka sakta började klinga av.
I onsdags blev jag tvungen att uppsöka akuten på Karolinska i Huddinge, då mitt pk låg på 8,1! Vilket är en farligt hög nivå. Jag fick vätskedropp och k-vitamin och efter några timmar så var pk nere på 4 .
Nu är ju 4 också för högt men inte alls så farligt som 8, så efter lite tjat från mig så fick jag åka hem med stränga förhållningsorder, istället för att bli inlagd.

Nu har jag fått sluta helt med waran, och tar fragminsprutor istället.
Waranet får jag börja med igen när jag kan äta som vanligt igen

Den här våren och sommaren har mina pk värden varit väldigt svajiga.
När man äter waran så måste man kolla upp sitt pk värde med blodprov, det för att det är väldigt farligt om det blir för högt eller lågt.
Vid för lågt pk är det större risk för att få en propp igen, och vid för högt pk så är blödningsrisken ännu större.
Mitt pk ska ligga på ca 2,5, men allt mellan 2,1 och 3 är okej.

Mitt pk har denna sommar pendlat kraftigt mellan 1,6 och 5,2, och det har varit väldigt svårt att få det stabilt.
Om det varit för lågt, och veckodosen då höjts, så har pk stigit för mycket och tvärtom när det varit för högt så har det sjunkit för mycket.
Eftersom att olika människor behöver olika doser för att hamna rätt så finns det inga givna doseringar att gå efter, utan man måste prova sig fram.

Ett tag var mina värden så låga så jag var tvungen att ta fragmin sprutor igen, inte kul. Jag började dessutom tappa hår igen, så nu vet jag att det var fragminet som gjorde att jag började tappa så mycket hår, för sedan jag slutade med fragmin så har håret blivit lite tjockare (dock inte som innan,men inte jätte tunt)

Eftersom pk påverkas av vad jag äter så försöker jag tänka på vad jag stoppar i mig, men ibland så hjälper inte det. Jag har också märkt att mitt pk stiger när jag sovit dåligt eller för lite, och även om jag är väldigt stressad eller orolig.

Jag är väldigt tacksam över att kunna ta mina blodprov hemma, och sen bara ringa min waran-sjuksköterska och tillsammns med henne komma fram till en lagom veckodos med waran.

Lilla dottern har ju sommarlov nu, och det innebär ju att det blir lugnare och skönare även för mig.
Inga tidiga morgnar, inga läxor som ska göras, inte en massa tråkigt tjat helt enkelt.
Nästa vecka så börjar även äldsta dottern sin semester och då ska vi försöka komma iväg och göra nåt roligt tillsamman.
Vi har pratat lite om att kanske åka till Kolmården någon dag, om jag orkar och vädret tillåter.
Har också planerat att åka ner till Skåne och hälsa på dottern M några dagar, men inget är bokat ännu, vill och vågar inte planera för långt i förväg eftersom jag ju aldrig vet riktigt hur jag kommer må.

Men först så ska O faktisk vara med sin pappa i 10 dagar, jag hoppas det kommer fungera bra. Tror också att det kan vara nyttigt för oss båda att vara ifrån varann mer än bara nån enstaka natt.

Mna pk-värden har varit lite mer stabila de senaste veckorna, och det känns verkligen jätteskönt.
Däremot är jag fortfarande tröttare och mer andfådd än vad jag brukar, men det tror jag beror på att jag inte riktigt hämtat mig från den senaste förkylningen och magsjukan ännu.

I förra veckan så åkte vi ner till stranden och hade lite picknick.
Barnen och hunden badade, och jag? jag tittade på. Om jag ska bada så ska det vara minst 25 grader i både luft och vatten, har alltid varit en riktig badkruka.

Tystnaden som uppstår när någon frågar vad jag jobbar med, och jag faktiskt säger sanningen, att jag inte jobbar alls utan varit sjukskriven i snart fyra år............ Det är liksom sånt som folk inte förväntar sig att få höra.
Det hände mig senast idag hos optikern.
Och det kändes ju även lite sådär när hon frågade om jag led av några sjukdomar och åt mediciner regelbundet......visste liksom inte riktigt i vilken ände jag skulle börja, men tror jag fick med det viktigaste.
Det visade sig iallafall att min syn inte var så bra, men ganska komplicerad att åtgärda, så jag måste dit och göra om några tester igen.
Glasögon bågar hittade vi däremot på 5minuter, så det momentet är redan klar, och det är ju skönt.

Jag har ju haft rätt mycket huvudvärk den sista tiden, och när man som jag lider flera olika åkommor så är det ibland, som ni säkert förstår svårt att riktigt veta vad som beror på vad,
Nu har vi börjat titta på en serie tillsamman här hemma, och eftersom jag normalt ser väldigt lite på tv så har jag inte riktigt märkt att det blivit lite jobbigt att läsa texten när jag tittat en längre stund. Visserligen har vi inte tv'n så där jättenära soffan, men ändå har det ju fungerat bra förr.
Provade ena dotterns glasögon, och oj vad bra och tydligt jag såg helt plötsligt.
Så nu har jag iallafall bokat en tid hos optikern i eftermiddag, och jag är rätt säker på att jag nog blir tvungen att köpa mig ett par glasögon. Jag har typ tvingat min äldsta dotter att möta mig där efteråt för att hjälpa mig att välja några snygga bågar. Eftersom jag är typ världens veligaste person så lär jag behöva hennes hjälp.
Efteråt så ska jag försöka hitta ett par svarta sandaletter till begravningen vi ska på nästa vecka,

Idag har jag hunnit med mycket trots extrem trötthet.
På förmiddagen var det dags för Kloklippning i Nacka Forum för Bobo. Eftersom han är en envis och tjurig typ när det gäller sina klor, så funkar det inte för mig att klippa dom själv, därför så åker vi en gång i månaden till Arken i Nacka Forum och får jobbet gjort på endast 5 minuter, så himlans skönt. Förutom att vara superduktig på kloklippning så är det också den bästa Zoo affären i hela Nacka-Värmdö området enligt mig.
När jag kom hem så ringde min varan sköterska från Karolinska i Huddinge, så nu fick jag klara besked om hur jag ska göra med varanet och fragminet. Hon tyckte att jag skulle ta fragmin sprutor tom, torsdag och även höja mitt varan med en tablett om dagen fram till torsdag, då jag ska ta ett nytt pk prov och ringa henne igen. Med den här justeringen så borde det stiga ganska snabbt, och om inte så har jag ju fragminet som en extra säkerhetsåtgärd.
Sen på eftermiddagen så hade jag en tid hos distriktsköterskan för att kolla blodtryck och puls, och precis som jag trodde så hade det sjunkit lite, hur mycket vet jag inte, men mn läkare ska ringa på fredag så då lär jag få svar på det och lite till.
Nu hoppas jag bara att dom här biverkningarna av medicinen ska ge med sig snart.