Alltså jag vet inte om jag vågar skriva det här, med risk att jag får besök från socialen. Men alltså jag har inte orkat dammsuga här hemma på 3 veckor, usch och fy som här ser ut, ja och med tanke på att jag dessutom har en hund som släpper lite päls och drar in rätt mycket grus, så kan ni ju bara tänka er hur illa det är.
Det är tur att det är ordning och reda förövrigt, men tänk att just dammsugningen är så jädrans jobbig. Jag är trött redan när jag plockat fram eländet och satt i kontakten.
Men nu funderar jag allvarligt på att köpa mig en robotdammsugare, även fast dom flesta i min närhet avråder mig.
Om jag fortfarande känner att jag vill ha en när jag fyller år, så ska jag baske mig köpa mig en i födelsedagspresent.

Även fast han stökar ner en hel del, så är han värd sin vikt i guld.
Det här att han vill sitta med vid bordet när vi äter middag är något nytt han kommit på, men jag tycker det är helt okej så länge han inte tigger eller stör på något annat sätt.

Den oerhörda tröttheten och håglösheten jag kännt den sista tiden har verkligen varit superjobbig. Så när jag var hos min läkare för nån vecka sedan, av en helt annan anledning, så gnällde jag lite om hur trött och urlakad jag kännt mig den senaste tiden, och då tyckte hon att jag skulle lämna lite prover för säkerhets skull.
Tur det, för det visade sig att jag hade både lågt d-vitamin värde och järnbrist.
Järnbristen är nog det svåraste att komma tillrätta med eftersom även alla depåer är tömda.
Nu har jag fått järntabletter på recept som ska ta morgon och kväll i en månad, sen ska jag lämna nya proverför att se så att det vänder och börjar gå uppåt. Tyvärr kan det ta lång tid innan det ger effekt,(typ 10-12 veckor) men jag hoppas på att det ska gå snabbt så jag kanske är lite piggare om ett par veckor när vi (jag, äldsta och yngsta) ska åka ner till Skåne och hälsa på näst yngsta dottern som bor och jobbar i Malmö.

När man har en kronisk sjukdom, eller funktionsnedsättning som jag har är det väldigt lätt att tro att allt dåligt mående beror på den, och därför så söker man kanske inte hjälp lika snabbt som man skulle gjort annars.
Sen är jag ju iofs rätt säker på att waranet har ett finger med i spelet när det gäller järnbristen, eftersom mina blödningar blivit mycket värre sen jag började med det.

Imorgon ska jag gå och lämna pk prov igen, så håll tummarna för att dom stabiliserats lite nu, så jag slipper lämna fler prover på några veckor.

För första gången någonsin så är jag lite tidig med adventspyntet. Det gäller liksom att passa på när det finns lite ork över, och det fanns det igår trots en envis förkylning som inte riktigt vill släppa taget.
Jag har lovat mig själv att ringa till min husläkare på fredag om det inte blivit något bättre då. Tänker att så länge jag inte blir sämre så är det nog ingen fara.
Nu ska jag ta mig ner till min vårdcentral för att ta en nytt pk/waran prov

Det var länge sen nu som jag skrev något om vikt och kost, men det finns i mina tankar dagligen.
Jag måste ständigt tänka på och prioritera vad jag kan äta och vad jag måste avstå. Ibland känns det orättvist att jag inte kan unna mig lite mer utan att för den skull gå upp en massa i vikt. Många gånger ser jag hur andra kan äta nästan dubbelt så mycket som jag utan att gå upp ett gram, och skulle jag unna mig att äta kakor eller godis varje vecka, ja då skulle jag inte må särskilt bra tror jag.
Mitt kalori intag ligger på i snitt 1400kcal/dag och det är vad jag måste hålla mig till för att inte vikten ska skena iväg allt för mycket.
I somras så unnade jag mig lite för mycket av både mat och snask, och det är kilon som jag fortfarande inte lyckats gå ner helt, trots att jag dragit ner rejält på kolhydraterna hela hösten.
Just nu väger jag 61kg, men vill gärna ner till 58-59 vilket känns väldigt långt bort just nu när julen dessutom närmar sig.

Mitt pk värde hade stigit lite sedan sist, nu var det lite över 3, så det måste ner lite. Så nu Ska jag ta en tablett mindre i veckan
Eftersom jag var sen med att hämta posten idag, så hade jag redan hunnit ta dagens warandos innan jag hann läsa provsvaret. Skulle tagit 3 tabletter idag istället för 4, men det är nog ingen större fara ändå, får ta en tablett mindre imorgon istället.

Det har varit lite för mycket aktivitet här hemma den senaste tiden, både pga, renoveringen som förresten ännu inte är klar, och lite annat mer känslomässigt med ett av mina barn. När man lägger ihop dessa olika saker med min egen ohälsa så kanske ni förstår att jag är rätt slut när kvällen kommer, eller om jag ska vara helt ärlig så händer det rätt ofta att jag är helt slut redan när jag vaknar på morgonen nuförtiden.
Förhoppningsvis är renoveringen som nu fastnat i nåt sorts slutskede färdig inom ett par veckor, och det ska bli så skönt.
Mina pk värden verkar ha stabiliserat sig äntligen, och det känns fantastiskt skönt att nu få lämna prover var fjärde vecka, istället för varje vecka som jag gjort hela sommaren.
Just nu väntar jag på kallelser till både lungmottagnngen och till levermottagningen för kontroller.

Min spis gick förresten sönder för ett par veckor sedan, som om det liksom inte räckte med allt annat som måste köpas just nu, så det var bara att köpa en ny. Det enda possitiva med det var att jag nu köpte en i rostfritt som passar mycket bättre in i mitt kök än vad den förra vita gjorde.

Min stackars lilla Bobo har blivit förkyld och är snorig och täppt.
Han snorar och snarkar och ögonen rinner, så han har det allmänt jobbigt mellan varven.
Jag köpte näsdroppar till bebisar idag och gav honom och det hjälpte litegrann

Nu hoppas jag att näsdropparna hjälper honom inatt så han inte sover lika oroligt och väcker mig varje timma som han gjorde natten innan.

När jag flyttade in här för drygt 17 år sedan så fanns det en glasdörr mellan köket och vardagsrummet, men på den tiden hade jag tre småbarn här hemma som gillade att springa runt och jaga varandra , plus att det var den enda väggen i köket där min kökssoffa fick plats, så den dörröppningen togs helt enkelt bort och det blev en hel vägg istället

Nu har jag sedan lång tid varken kökssoffan eller några små barn hemma, och har därför gått och funderat ett tag på att bort hela väggen.
Så i måndags kom en av döttrarnas snälla kompis som är snickare hit och sågade ner den åt mig

Jag är så himla nöjd med resultatet redan nu, även fast det är långt ifrån färdigt. Elen måste dras om och det ska läggas nytt golv i köket, och först efter det så kan han sätta upp nån snygg infattning runt själva öppningen.
Jag märker redan nu hur detta underlättar för mig att slippa gå runt halva lägenheten bara för att hämta något från köket när jag är i vardagsrummet, och så älskar jag att det blev så mycket ljusare och luftigare också