Värmde mig lite risgrynsgröt till lunch idag. Det kändes ganska passande med tanke på det allt annat än varma och soliga sommarvädret vi har.

Till efterätt så festade vi till på varsin sån här god kaka från English Shop, som jag berättade om i ett tidigare inlägg

Ser kanske inte så goda ut på bild, men dom är ljuvliga, jag lovar.

Känner mig faktiskt lite lätt bitter nu.
Den ursprungliga planen för denna helg var ju från början att jag och Olivia skulle flygit ner till Kreta för 2 veckors sol och bad. Men nu blev det ju inte så eftersom jag fick en propp till och därför inte får flyga.
Nya planer smiddes då och det var att vi skulle åka till Värmland och fira midsommar och sen stanna där några extra dagar. Men nu blev det inte så heller för igår vaknade Olivia med hög feber och ont i halsen, så nu blir vi hemma istället. Känner att det inte är värt att sätta sig på ett tåg i flera timmar med en unge som har så hög feber att hon bara vill ligga ner hela tiden, det vore helt enkelt inte schysst mot henne och dessutom så smittar hon ju säkert fortfarande.
Så nu blir vi ensamma hemma, och i det här vädret som är så är det faktiskt inte utan att jag känner mig en smula bitter och tycker en aning synd om mig själv.

Lattebantar ;-)
Hur det går? Inget vidare faktiskt, men det är ruskigt gott.

Jag orkar inte riktigt med mig själv just nu, är en riktig pain in the ass på mig själv liksom.
Allt jag gör blir fel, eller åtminstone det mesta, och jag blir aldrig riktigt nöjd med någonting.
Har en ständig molande värk i magen, och det känns hela tiden som jag glömt något viktigt men kan inte komma på vad det skulle kunna vara.
Känner mig allmänt förvirrad och varje morgon när jag vaknar så känner jag mig stressad utan anledning. Svårt att förklara exakt hur det känns, men ungefär som när man vaknar och inser att man försovit sig och måste stressa i 120 för att sen inse att man ändå inte kommer hinna.

Idag tog jag ändå tag i en sak som jag skjutit upp i flera veckor för att jag tycker det är så förbaskat tråkigt och jobbigt, och trots att jag mått dåligt över att jag inte gjort det klart så har jag bara skjutit upp det ännu mer. Men nu när det äntligen är gjort så känner jag ändå ingen lättnad, utan grubblar istället på om jag gjort rätt eller om jag borde gjort på ett annat sätt ändå.

Jag undrar varför det blir så här nu när jag borde vara hur lugn som helst.
Sommarlovet har börjat så jag har inga tider som måste passas för lilla O. Jag har inga större läkarbesök, undersökningar eller provtagningar inplanerade på flera veckor framöver, och ja allt är ju egentligen med tanke på omständigheterna rätt bra just nu, så jag förstår inte varför jag helt enkelt inte kan slappna av lite och bara luta mig tillbaka och njuta lite istället för att bara känna stress och oro för något som inte finns, inte just nu i alla fall.

Tänk om man kunde vara lite mer som Svea. Hon bara chillar runt här hemma hela dagarna och är nöjd så länge hon har sällskap, mat i skålen och rent i lådan. Inga bekymmer där inte.

Detta att ständigt behöva tänka på vad jag stoppar i mig för att inte gå upp i vikt driver mig nästan till vansinne ibland. Åhh vad jag önskar att jag ibland bara kunde skita i allt några dagar och bara äta så mycket jag vill av vad jag vill, utan att för den skull gå upp massor i vikt. Men det går ju tyvärr inte längre utan jag måste tänka på varenda tugga jag tar för att inte gå upp. Ibland känns det som att jag går upp bara av att titta på godsaker.
Av erfarenhet så vet jag ju också att jag har en förmåga att lägga på mig några extra kilon just på sommaren, och det suger ju lite extra eftersom det framförallt är på sommaren som man vill kunna gå lättklädd utan att kläderna stramar och sitter åt på fel ställen.
Den här sommaren har jag gett mig bövölen på att inte gå upp en massa onödiga kilon, utan försöka hålla mig runt 58-59kg som jag väger nu.
Men det är som sagt skittrist att aldrig riktigt kunna slappna av och bara äta det man vill utan att den där lilla kaloriräknaren tickar i bakhuvudet.

O's sommarlov började med att hon blev förkyld och hängig igår.
Men hon ville ändå att vi skulle åka in till stan som planerat och äta middag på Vapiano.

Dock somnade hon direkt vi satte oss på bussen och vaknade inte förrän vi var framme i stan.
Väl på Vapiano så åt vi en snabb middag och sen raka vägen hem för att sova igen.
Idag har hon mått lite bättre och vi kunde åka iväg och handla lite nödvändigheter i Sickla på eftermiddagen

Hon har ju växt nästan en decimeter sedan förra sommaren så det är mycket nytt som behövs i klädväg. Idag var det underkläder och pyjamas som behövde inhandlas, men som vanligt blev det ju lite annat som inte alls behövdes också.
Själv så kostade jag på mig ett linne i siden som jag kikat på länge nu, jag gillar inte när blusar och toppar är lite så där lätt genomskinliga för då känner jag mig som lite naken, men med ett sidenlinne under så blir det bra utan att det för den skull blir för varmt.

Nu är vi hemma igen från ön.
Vi hade lite otur med vädret därute, mycket moln och rätt kallt emmelanåt, dock inget regn.
Jag mådde inte så bra igår, fick andnöd flera gånger, så det var lite jobbigt, men framåt kvällen blev det lite bättre igen.
Vi kom hem redan vid 12-tiden så vi har hunnit med att mysa på balkongen

Det gäller att passa på att sola lite när solen väl tittar fram.
Vi åt även middag på balkongen. Pasta med pesto, det kändes bra med lite vegetariskt efter allt kött vi åt igår.
Nu äter vi riktiga homemaid popcorn och tittar på Gladiatorerna

Eller ja, O tittar på Gladiatorerna och jag fixar lite i datorn, gillar inte att titta på folk som gör illa varandra.

Känner mig olustig ikväll. Lite så där uppsvälld och svullen, så jag känner mig lite extra småfet och rent av lite äcklig.
Kläderna korvar sig där dom inte ska och jag känner mig nästan lite småsvettig.
Jag misstänker att det är dags för lite pms igen, det skulle i så fall kunna vara en förklaring till dom senaste dagarnas helt ohämmade godisfrosseri.
Imorgon är det jag som skärper till mig igen med bantningen. Jag har ju egentligen slutat banta, men när vågen visar för mycket plus så är det bara att koppla på't igen innan det går för långt. Ju längre man väntar ju värre blir det och då är det mycket svårare att hitta motivationen igen, för det är verkligen superjobbigt innan man kommit in i det igen.