Klockan är 23,50 och jag sitter vaken och väntar på att den här tjejen ska komma hem.

Hon har varit med med Matilda och hennes kompis Isabell och tittat One Direction på Friends Arena.
Konserten slutade strax efter kl, 22 och jag trodde dom skulle vara hemma nu, men icke.
Jag pratade just med Isabell, och dom hade bara kommit till Odenplan nu nästan 2timmar senare, helt otroligt. Hur kan man bygga en så stor Arena mitt ute i ingenstans, det blir ju fullständig kaos när närmare 50000 personer ska ta sig därifrån samtidigt med kommunala färdmedel.
Tydligen så var det kaos i tågtrafiken så dom hade tagit en buss till Odenplan, så nu skulle dom åka tunnelbana därifrån och sen byta till buss vid slussen, så jag lär få vara vaken och vänta en bra stund till.
Hur som helst så tycker jag att det var fantastiskt snällt av både Matilda och Isabell att ta med Olivia på konserten. Det är ju inte alla 20-åringar som tycker det är kul att släpa runt på en 11-åring liksom.
Matilda skulle direkt hem till sig efteråt, så Isabell som bor här i närheten är så snäll att hon kommer hit med Olivia så jag slipper ge mig iväg ut nånstans för att hämta henne mitt i natten.

Det ska bli jätteroligt att höra vad Olivia tyckte om konserten, hon har ju sett fram emot den sedan tidigt i höstas och det är hennes första riktigt stora konsert. Jag tror dessutom att det var hennes första besök på Friends Arena, det mesta har ju varit på globen tidigare.

Nu fick jag just ett sms att dom är hemma 00,40 då är det bara 20minuter kvar nu.

Jag orkar inte riktigt med mig själv just nu, är en riktig pain in the ass på mig själv liksom.
Allt jag gör blir fel, eller åtminstone det mesta, och jag blir aldrig riktigt nöjd med någonting.
Har en ständig molande värk i magen, och det känns hela tiden som jag glömt något viktigt men kan inte komma på vad det skulle kunna vara.
Känner mig allmänt förvirrad och varje morgon när jag vaknar så känner jag mig stressad utan anledning. Svårt att förklara exakt hur det känns, men ungefär som när man vaknar och inser att man försovit sig och måste stressa i 120 för att sen inse att man ändå inte kommer hinna.

Idag tog jag ändå tag i en sak som jag skjutit upp i flera veckor för att jag tycker det är så förbaskat tråkigt och jobbigt, och trots att jag mått dåligt över att jag inte gjort det klart så har jag bara skjutit upp det ännu mer. Men nu när det äntligen är gjort så känner jag ändå ingen lättnad, utan grubblar istället på om jag gjort rätt eller om jag borde gjort på ett annat sätt ändå.

Jag undrar varför det blir så här nu när jag borde vara hur lugn som helst.
Sommarlovet har börjat så jag har inga tider som måste passas för lilla O. Jag har inga större läkarbesök, undersökningar eller provtagningar inplanerade på flera veckor framöver, och ja allt är ju egentligen med tanke på omständigheterna rätt bra just nu, så jag förstår inte varför jag helt enkelt inte kan slappna av lite och bara luta mig tillbaka och njuta lite istället för att bara känna stress och oro för något som inte finns, inte just nu i alla fall.

Tänk om man kunde vara lite mer som Svea. Hon bara chillar runt här hemma hela dagarna och är nöjd så länge hon har sällskap, mat i skålen och rent i lådan. Inga bekymmer där inte.

Detta att ständigt behöva tänka på vad jag stoppar i mig för att inte gå upp i vikt driver mig nästan till vansinne ibland. Åhh vad jag önskar att jag ibland bara kunde skita i allt några dagar och bara äta så mycket jag vill av vad jag vill, utan att för den skull gå upp massor i vikt. Men det går ju tyvärr inte längre utan jag måste tänka på varenda tugga jag tar för att inte gå upp. Ibland känns det som att jag går upp bara av att titta på godsaker.
Av erfarenhet så vet jag ju också att jag har en förmåga att lägga på mig några extra kilon just på sommaren, och det suger ju lite extra eftersom det framförallt är på sommaren som man vill kunna gå lättklädd utan att kläderna stramar och sitter åt på fel ställen.
Den här sommaren har jag gett mig bövölen på att inte gå upp en massa onödiga kilon, utan försöka hålla mig runt 58-59kg som jag väger nu.
Men det är som sagt skittrist att aldrig riktigt kunna slappna av och bara äta det man vill utan att den där lilla kaloriräknaren tickar i bakhuvudet.

O's sommarlov började med att hon blev förkyld och hängig igår.
Men hon ville ändå att vi skulle åka in till stan som planerat och äta middag på Vapiano.

Dock somnade hon direkt vi satte oss på bussen och vaknade inte förrän vi var framme i stan.
Väl på Vapiano så åt vi en snabb middag och sen raka vägen hem för att sova igen.
Idag har hon mått lite bättre och vi kunde åka iväg och handla lite nödvändigheter i Sickla på eftermiddagen

Hon har ju växt nästan en decimeter sedan förra sommaren så det är mycket nytt som behövs i klädväg. Idag var det underkläder och pyjamas som behövde inhandlas, men som vanligt blev det ju lite annat som inte alls behövdes också.
Själv så kostade jag på mig ett linne i siden som jag kikat på länge nu, jag gillar inte när blusar och toppar är lite så där lätt genomskinliga för då känner jag mig som lite naken, men med ett sidenlinne under så blir det bra utan att det för den skull blir för varmt.

Nu är det efterlängtade sommarlovet här.

Igår var det dessutom dags för min äldsta dotter att presentera sitt examensarbete på Kth. Så nu är hon efter 5-års studier äntligen färdig civilingenjör . Och inte nog med det, igår fick hon även reda på att hon fått jobbet hon sökt på Karolinska, så himla roligt och jag är så glad för hennes skull.

Kan inte sova hur jag än försöker.
Jag som som för en gång skull ska upp jättetidigt imorgon behöver verkligen sova nu för att orka med morgondagen.
Det bästa är nog att sluta försöka och bara gå upp igen och vänta med att gå och lägga mig tills jag blir riktigt riktigt trött igen.

Nu är vi hemma igen från ön.
Vi hade lite otur med vädret därute, mycket moln och rätt kallt emmelanåt, dock inget regn.
Jag mådde inte så bra igår, fick andnöd flera gånger, så det var lite jobbigt, men framåt kvällen blev det lite bättre igen.
Vi kom hem redan vid 12-tiden så vi har hunnit med att mysa på balkongen

Det gäller att passa på att sola lite när solen väl tittar fram.
Vi åt även middag på balkongen. Pasta med pesto, det kändes bra med lite vegetariskt efter allt kött vi åt igår.
Nu äter vi riktiga homemaid popcorn och tittar på Gladiatorerna

Eller ja, O tittar på Gladiatorerna och jag fixar lite i datorn, gillar inte att titta på folk som gör illa varandra.

Första jordgubben snart mogen.