Nu har Olivia rest iväg med sin pappa över helgen

Det var första gången som hon åkte buss själv ända in till stan

Men hennes pappa stod och väntade på henne när hon klev av i Slussen, så hon behövde inte åka tunnelbana själv.

Nu ska jag alltså vara ensam hemma för första gången på väldigt länge. Jag minns faktiskt inte ens när det hände senast, men närmare ett år sedan är det nog.
Dubbla känslor , skönt men ändå lite tomt och tråkigt.

Men den här killen är ju kvar hemma, så helt ensam är jag ju inte som tur är.

Jag lämnade ju pk waranprov i onsdags, och det hade inte gått upp, utan var fortfarande 2,1 trots doshöjningen förra veckan. Så nu har jag fått höja dosen lite till.

Idag har jag spenderat eftermiddagen här

Så otroligt skönt att äntligen få lite sol på huden

Kunde till och med ta av mig byxorna en stund och sola benen för första gången i år, bättre sent än aldrig.

Kunde bara inte låta bli att köpa ett knippe färsk grönsparris när jag var och handlade igår.
Det fick bli dagens lunch. Stekta i rikligt med smör, en nypa flingsalt, och sen en näve grovt riven parmesan på. Så otroligt gott..
Nu hoppas jag bara att mina waran värden Inte blir allt för påverkade av sparrisen. Jag har ju hittills varit väldigt försiktig med alla gröna grönsaker, men jag hittade en tabell på nätet och enligt den så borde sparris vara rätt okej.
Det som innehåller mest K-vitamin är framför allt spenat, broccoli och kål i olika former, så det har jag bestämt mig för att utesluta helt ett tag till.

Vi tog bussen och tunnelbanan ut till Emelie och Johan i Danderyd.
Det var hemskt varmt på bussen, så det var lite jobbigt för Bobo, men så fort vi kom till Slussen så var det betydligt svalare och skönare

Jag hjälpte Emelie att plantera om luktärts plantorna. Hoppas nu att dom tar sig och snurrar sig runt ställningen hon hade byggt ihop

Sen gick vi ut en stund, och Emelie och Olivia sprang runt och busade med Bobo i gräset

Olivia var ju förstås tvungen att känna på vattnet, det var så kallt att håret krullade sig på skallen

När vi blivit bjudna på middag, så var det tyvärr dags att åka hem igen

När vi åkte hem så hade det blivit betydligt svalare, så det gick plättlätt jämfört med ditresan

Jag visste ju att man kunde tappa lite hår av waran, men trodde inte det skulle bli så väldigt mycket värre än innan, men tro mig det blev det.
Innan så räckte det att jag gjorde rent silen i duschen Max en gång i veckan, men nu måste jag göra det varje gång jag tvättat håret. Och inte nog med det, varje gång jag försöker kamma eller reda ut det så får jag rensa kammen från hår 2-3 gånger.
Tyvärr så finns det ju inget jag kan göra åt det, utan det är bara att hoppas att det går över snart, för annars kommer min hårbotten snart bli synlig. Har redan några kala fläckar men dom syns som tur är inte, eftersom mitt hår är rätt rufsigt.

Så här ser det ut när jag vaknar på morgonen. En riktig risbuske, tur att det finns vatten och balsamspray.
Jag tänkte försöka att inte tvätta håret lika ofta som jag brukar, varannan dag, utan istället bara 2ggr i veckan för att se om det kanske blir lite bättre. För just nu känner jag mig faktiskt lite smått desperat, vill ju för allt i världen inte bli flint, eller få en massa kala fläckar som syns.

Nu har jag tittat och hejat på Måns, så nu tycker jag att vi kan gå och lägga oss.
Men icke det, Olivia vill absolut se alla bidragen, och jag känner ju liksom att jag inte vill lämna henne ensam framför tv'n.
Jag hade faktiskt glömt bort hur det är när barnen kommer upp i den här åldern (12) och vill börja vara uppe senare och senare på kvällarna, men fortfarande är lite för små för att stanna uppe själva när man själv går och lägger sig.
Bara inse att jag snart har en tonåring hemma igen, men med tanke på att jag för några år sedan hade Tre tonårstjejer hemma på samma gång, och det ju faktiskt gick rätt smärtfritt, så ska jag nog klara av en till tror jag. Den största skillnaden nu mot då är ju att dom stora tjejerna hade väldigt mycket sällskap och trygghet av varann. Olivia är ju liksom "ensam" kvar hemma nu.
Nu när jag tänker efter så var det bara under ett enda år dom stora tjejerna var tonåringar samtidigt. Det var när Matilda var 13, Filippa 14 och Emelie 19, och Olivia måste ju ha varit 4 då.
Skrämmande vad fort det går, det känns som att det bara var ett par år sedan ju.

Från Filippas student 2012

känner mig hängig idag.
Det är inte så att jag har det jobbigare än vanligt med andningen eller så, utan det är mer en allmän olustkänsla i kroppen liksom.
La mig på sängen en stund och tänkte läsa lite och äta några skittles

Tycker jag kan vara värd något sött idag, men det var nån annan som också ville ha godis.

Så klart så fick han ju ingen.

Nu ligger han här på golvet och leker med sin gris istället