Idag fick jag äntligen lite sommarfeeling och sol på min bleka kropp. Dum som jag är så satt jag ju i solen alldeles för länge, och dessutom utan minsta lilla droppe solskyddsfsktor, så nu ser jag ut som en kokt kräfta i ansiktet.
Tänk vad lite sol och värme gör med humöret, man blir som glad i hela kroppen.

Nu är det riktig sjukstuga här hemma, både jag och Olivia mår dåligt idag.
Jag har mest bara vilat hela dagen. Gick ett varv runt huset med hunden och det var på tok för jobbigt, blev helt matt av det.
Nu ikväll har vi fått hjälp med både hundpromenader och middagsbestyr, vilket känns väldigt lyxigt.

Nu har Olivia varit borta hela helgen och det har varit tomt och väldigt tyst här hemma. Jag tror att det är nyttigt för både henne och mig att vara ifrån varann ibland, men nu räcker det för ett tag tycker jag
Nu väntar både Bobo och jag otåligt på att hon ska komma hem, och som vanligt så känns det som att klockan går extra sakta när man väntar och längtar.

Det här fina hjärtat fick jag av Filippa idag, det passar perfekt på min vita byrå i hallen. Där står även en vit ram I samma stil med kort på alla fyra barnen, så det blev verkligen jättefint.
Filippa bjöd aven på middag ikväll, gott och mysigt.
Olivia ringde imorse och sa att det låg ett paket till mig i hennes skrivbordslåda, och det gjorde det, fyra par örhängen som var verkligt fina.
Emelie träffade jag igår och då bjöd hon på lunch när vi var och handlade, men hon ringde ändå idag
Matilda ringde också, hon är ju kvar nere i Malmö och verkar inte ha några planer på att komma hem inom den närmsta framtiden, så det svider lite i mamma hjärtat. Jag önskar att jag hade ork och råd att åka ner och hälsa på henne några dagar, men det känns rätt omöjligt just nu.

Gjorde egna piroger till middag idag
Köpte färdig smördeg, som jag delade i sex fyrkanter och fyllde med mozzarella, serranoskinka och lite basilika.
Det blev ruskigt gott

Nu har Olivia rest iväg med sin pappa över helgen

Det var första gången som hon åkte buss själv ända in till stan

Men hennes pappa stod och väntade på henne när hon klev av i Slussen, så hon behövde inte åka tunnelbana själv.

Nu ska jag alltså vara ensam hemma för första gången på väldigt länge. Jag minns faktiskt inte ens när det hände senast, men närmare ett år sedan är det nog.
Dubbla känslor , skönt men ändå lite tomt och tråkigt.

Men den här killen är ju kvar hemma, så helt ensam är jag ju inte som tur är.

Vi tog bussen och tunnelbanan ut till Emelie och Johan i Danderyd.
Det var hemskt varmt på bussen, så det var lite jobbigt för Bobo, men så fort vi kom till Slussen så var det betydligt svalare och skönare

Jag hjälpte Emelie att plantera om luktärts plantorna. Hoppas nu att dom tar sig och snurrar sig runt ställningen hon hade byggt ihop

Sen gick vi ut en stund, och Emelie och Olivia sprang runt och busade med Bobo i gräset

Olivia var ju förstås tvungen att känna på vattnet, det var så kallt att håret krullade sig på skallen

När vi blivit bjudna på middag, så var det tyvärr dags att åka hem igen

När vi åkte hem så hade det blivit betydligt svalare, så det gick plättlätt jämfört med ditresan

Nu har jag tittat och hejat på Måns, så nu tycker jag att vi kan gå och lägga oss.
Men icke det, Olivia vill absolut se alla bidragen, och jag känner ju liksom att jag inte vill lämna henne ensam framför tv'n.
Jag hade faktiskt glömt bort hur det är när barnen kommer upp i den här åldern (12) och vill börja vara uppe senare och senare på kvällarna, men fortfarande är lite för små för att stanna uppe själva när man själv går och lägger sig.
Bara inse att jag snart har en tonåring hemma igen, men med tanke på att jag för några år sedan hade Tre tonårstjejer hemma på samma gång, och det ju faktiskt gick rätt smärtfritt, så ska jag nog klara av en till tror jag. Den största skillnaden nu mot då är ju att dom stora tjejerna hade väldigt mycket sällskap och trygghet av varann. Olivia är ju liksom "ensam" kvar hemma nu.
Nu när jag tänker efter så var det bara under ett enda år dom stora tjejerna var tonåringar samtidigt. Det var när Matilda var 13, Filippa 14 och Emelie 19, och Olivia måste ju ha varit 4 då.
Skrämmande vad fort det går, det känns som att det bara var ett par år sedan ju.

Från Filippas student 2012

Har spenderat den mesta delen av dagen i sängen med mensvärk och blödningar from hell....men med det här trevliga sällskapet känns det ju lite mindre trist, en trogen vän som alltid vill vara där jag är.
Det är första gången jag har mens sedan waran starten, trodde inte det kunde bli värre än med fragminet, men än så länge känns det så. Det kan ju iofs bero på annat också så det är ju lite för tidigt att säga än, får nog låta det gå ett par månader till innan jag kan jämföra om det är nån skillnad
Hur som så hade jag absolut ingen ork att ställa mig och laga middag, så Olivia cyklade till pizzeran och fixade maten idag

Kebabpizza till mig, och kebab med pommes till Olivia.

Nu ska vi göra matteläxan och jag fattar typ ingenting, då är det tur att jag har vuxna barn som är bra på matte, och gärna hjälper lillasyster med sånt som mamma inte klarar av (typ allt utom plus och minus)