Idag vaknade hon återigen med feber 38,9 visade termometern. Tredje dygnet och jag tycker redan att hon varit sjuk länge nu, och så hör jag av andra att den kan hålla på upp till en vecka eller mer, hoppas för hennes skull att det inte är så.
Jag verkligen hatar när barnen är sjuka, tycker så synd om dom och känner mig så maktlös när jag inte kan hjälpa dom. Man kan ju tro att det ska bli bättre när dom blir äldreboch flyttar hemifrån, men så är det inte, tycker lika synd om dom då med.

Just nu så känns det som att jag inte gör annat än att rensar och kastar i olika utrymmen. Idag var det min klädkammare/förråd som fick sig en genomgång.

Det har varit så stökigt och fullproppat med prylar därinne så att jag på riktigt hade glömt bort vad det var för färg på väggar och golv.
Eftersom jag inte orkar med så mycket i taget, så lär det ta sin lilla tid innan jag hunnit gå igenom hela lägenheten, men det måste ju liksom göras om jag nu ska sälja och ev, köpa något mindre. Och om jag inte ska flytta så är det ju ändå skönt att få lite mer plats och ordning och reda.
Matilda var hemma härom dan och då tvingade jag henne att rensa ut lite grejer i hennes gamla rum. Det blir ju lätt så att barnen flyttar hemifrån men ändå har kvar lite kläder och grejer som sen blir bortglömt i nån garderob eller byrå.

Lilla O fick hög feber inatt, så jag antar att det är hennes tur att få influensa nu. Det var ju inte direkt oväntat eftersom flera av grannbarnen varit sjuka den senaste veckan.
Och att jag kallar henne för lilla O fastän hon inte är särskilt liten längre är något hon kommer få leva med resten av mitt liv. Det är lika samma för min äldsta dotter som jag kallar för bäbisen fastän hon är "host och harkel 27år" ja jag vet fattar inte heller hur det gått till med tanke på att jag inte är så mycket äldre jag ;-)

Nu hoppas jag att lilla O tillfrisknar snabbt och att jag själv inte blir smittad. Jag är ju vaccinerad, men hörde eller läste nånstans att vaccinet tydligen inte varit så effektivt i år, så det är bara att hålla tummarna och hoppas på det bästa.

Idag kom han äntligen på att den här bollen är rätt kul, för om man rullar den på rätt sätt så ramlar det ut godis.
 

Grönsaker och hollidaydipp är ju bara så gott.

Bobo är tokförtjust i morötter och här ser det ut som om han försöker få fatet att komma till honom via nån sorts telepati. Såklart fick han ju en, men det var tydligen inte tillräckligt.

igår ville Olivia att vi skulle äta nachos till middag, så nachos blev det.

Hon lägger ner mycket tid på att dom ska bli fina också.
Vi åt så vi nästan storknade, och ändå orkade vi med lite grönsaker och dipp lite senare.
Grönsaker och dipp har hon förresten önskat även ikväll när vi ska titta på melodifestivalen.

Igår när jag var ute med Bobo på en liten promenad, så hände det som bara inte får hända, KOPPLET GICK AV på en trafikerad väg. Det var så nära att han blev påkörd, men bilen som kom emot oss körde som tur var sakta och hann bromsa in i tid.
Jag blev så fruktansvärt rädd, och Bobo han trodde ju att det var nån rolig lek, så han skuttade ju runt där på bilvägen så där som valpar gör när dom är glada, fullständigt livsfarligt.
Tillslut fick jag tag i honom, och sen fick jag bära hem honom.

När vi kom hem så försökte jag laga kopplet och det gick, det var ett spänne på flex kopplet som gått upp av nån outgrundlig anledning. Men även fast det gick att laga så kändes det inte säkert längre, så nu har jag varit hos skomakarn som tog bort spännet och sydde i det, så nu kan det omöjligt hända igen.

Jag vet inte vad jag skulle ta mig till om det hände den här lille killen något.

Olivia var med storasyster Filippa på hennes jobb igår, och när dom kom hem så hade dom fina blommor med till mig

Underbara älskade ungar, som är så snälla mot sin mamma.

Nu är den här långa dagen äntligen slut och nu sover både barnet och hunden tryggt.