Den oerhörda tröttheten och håglösheten jag kännt den sista tiden har verkligen varit superjobbig. Så när jag var hos min läkare för nån vecka sedan, av en helt annan anledning, så gnällde jag lite om hur trött och urlakad jag kännt mig den senaste tiden, och då tyckte hon att jag skulle lämna lite prover för säkerhets skull.
Tur det, för det visade sig att jag hade både lågt d-vitamin värde och järnbrist.
Järnbristen är nog det svåraste att komma tillrätta med eftersom även alla depåer är tömda.
Nu har jag fått järntabletter på recept som ska ta morgon och kväll i en månad, sen ska jag lämna nya proverför att se så att det vänder och börjar gå uppåt. Tyvärr kan det ta lång tid innan det ger effekt,(typ 10-12 veckor) men jag hoppas på att det ska gå snabbt så jag kanske är lite piggare om ett par veckor när vi (jag, äldsta och yngsta) ska åka ner till Skåne och hälsa på näst yngsta dottern som bor och jobbar i Malmö.

När man har en kronisk sjukdom, eller funktionsnedsättning som jag har är det väldigt lätt att tro att allt dåligt mående beror på den, och därför så söker man kanske inte hjälp lika snabbt som man skulle gjort annars.
Sen är jag ju iofs rätt säker på att waranet har ett finger med i spelet när det gäller järnbristen, eftersom mina blödningar blivit mycket värre sen jag började med det.

Imorgon ska jag gå och lämna pk prov igen, så håll tummarna för att dom stabiliserats lite nu, så jag slipper lämna fler prover på några veckor.