Att hålla en possitiv fasad, även om den ofta är falsk är viktigt för mig. Jag gör det absolut inte för att jag vill verka bättre och starkare än jag är, utan jag gör det enbart för att jag själv ska må bättre.
Jag resonorerar som så, att om folk skulle se hur dåligt jag mår eller hur jäkla trött och ledsen jag egentligen är, så börjar dom ju genast ömka med mig och tycka synd om, och det vill jag inte. Jag hatar att bli tyckt synd om, för att det gör ju bara att det blir som en ond spiral neråt för mig själv. Och om jag nån enstaka gång vill bli tyckt synd om, då flaggar jag för det.
Om jag däremot håller en glad och pigg fasad, så tror ju folk att allt är bra, och pratar om roliga saker istället för min sjukdom, eller annat elände som händer, och det gör ju att jag själv inte tänker lika mycket på det heller och blir naturligt på bättre humör.
Att hela tiden få höra när man går utanför ytterdörren, att nämen hej hur mår du idag har det blivit något bättre osv,........ Det blir ju liksom bara jobbigt tillslut. Att istället få höra att, hej vad du ser pigg och fräsch ut, det är ju något possitivt som gör att man glömmer tråkigheterna för en stund.