Det här med ögondroppar till hunden var ju inte så lätt som det låter.
Han sprattlar och kämpar för allt vad han har för att komma loss, och det gör det ju inte direkt lättare att pricka rätt med den här ytte pytte lilla flaskan

Det är en himla tur att jag har Olivia, så vi kan hjälpas åt, för jag tror inte att jag hade klarat det själv.
Nu ikväll är jag faktiskt lite osäker om vi fick i nåt i ögat eller ej, men jag tror och hoppas det.

Så här sover han nu, helt slut stackarn.

Idag har jag varit så där in i döden trött hela dagen, och det är så trist.
Nu är klockan 20,20 och jag har för ovanlighetens skull smygit ner i sängen en stund allaredan.

Dock kan jag inte ligga här och lata mig någon längre stund, för snart måste jag se till att få Olivia i säng, och sen måste Bobo ut och kissa en gång till innan natten.
Olivia har haft väldigt ont i huvudet hela eftermiddagen och kvällen. Hon lider ju av barnmigrän, men det verkar vara lite mer "vanlig" huvudvärk denna gången. Jag hoppas verkligen att hon inte håller på att bli sjuk nu igen, det är ju bara 5veckor sedan hon var hemma med influensa.

En som njuter fredgskvällen fullt ut

Om man inte visste bättre så kunde man tro att han vore en riktig fyllehund som fått lite för mycket innanför västen.

Idag var första gången jag lämnade hunden ensam hemma när jag gick till affären. Lite orolig var jag allt, så det blev en jäkligt snabb handling.
Skulle tro att han var ensam i drygt 30 minuter

Och som ni ser så överlevde han.
Hur mycket han skällde och levde rövare, om han nu gjorde det, har jag ingen aning om, men han var glad och nöjd när jag kom hem. Inget var heller trasigt eller söndertuggat, så jag tror inte han mått dåligt av det på något sätt.
Mitt mål är att han ska kunna vara ensam hemma i max 2-3 timmar, så att jag åtminstone kan gå och handla och även gå till vårdcentralen utan att måsta ha hundvakt.
Som det är nu så är det ett jäkla planerande så fort jag ska iväg någonstans.
I eftermiddag är det dags för kloklipp igen.

Idag har jag varit på sjukhuset.
Efter nästan 2år med fragminsprutor är det nu dags att prova att gå över till waran istället.
Det är lite dubbla känslor inför bytet, men det ska bli så himla skönt att slippa sprutorna.
Nu är det förhoppningsvis bara 29 sprutor kvar som jag måste ta innan jag kan säga hejdå till en ständigt öm mage full med blåmärken. Och jag tänker heller inte neka till att det ska bli skönt att slippa svedan man får precis när man injicerat fragminet, som ett getingstick varje morgon ungefär.
Efter läkarbesöket blev jag bjuden på lunch av Emelie. Fisksoppa som var jättegod. Det är så mycket trevligare att besöka sjukhuset nu när hon jobbar där.

Den här killen fick vara hos sin mormor idag, och det hade gått superbra. Ja förutom att han hade lyft på benet och markerat inne. Det är andra gången han gör så hos mormor, men han har aldrig någonsin gjort så hos nån annan, så himla märkligt att han gör så just där. Jag hoppas att det har något med könsmognaden att göra och att det går över sen.

Igår ringde jag veterinären för att jag var lite orolig över att Bobo läckt analsäcksvätska lite väl ofta de sista dagarna, och det luktar inte rosor direkt. Dom tyckte förstås att vi skulle komma och kolla upp så det inte var nån inflammation eller nåt, jag trodde ju inte det, men tänkte att det kanske var lika bra att kolla upp ändå.
Jag hade väldigt fel, då det visade sig att han hade analsäcksinflammation. Vetetinären tryckte ut en hel del var och sprutade sen rent med nån vätsla. Tyvärr måste jag tillbaka med honom både imorgon och på onsdag för att göra om hela proceduren igen, och har jag riktig otur så kanske det behövs ytterligare en behandling innan han är frisk.
Det är tur att jag har en bra försäkring på honom, men självrisken åker jag ju på att betala ändå, vilket ju känns lite småjobbigt. Men det viktigaste är ju förstås att Bobo blir frisk igen, stackarn. Får nog erkänna att jag känner mig lite usel som inte förstod att han hade ont.

Idag blir min lilla prins 8 månader.
Och igår var det hela 6 månader sedan jag fick hämta hem honom från uppfödaren.

Det här fotot tog jag när vi satt i bilen på väg hem, så otroligt liten har var.

Idag är han betydligt mycket större än grisen, och grisen ja den är rätt misshandlad och ofräsch efter 6 månader, men den är fortfarande hans absoluta favoritleksak.

Idag är det fyra månader sedan vi hämtade hem lilla Bobo.

Det har varit betydligt roligare och lättare att ha hund än vad jag trodde.
Aldrig trodde jag väl att jag skulle kunna bli så fäst vid ett djur, men det känns som att han är en sån självklar del av familjen redan.
Det jag trodde skulle vara jobbigt var att få honom rumsren, men vi hade tur, det tog bara ett par veckor.
Nu är det ju oftast inte jag som tar ut honom, men när jag är ensam hemma och han behöver gå ut så nöjer han sig gott med att gå ut och göra sina behov på baksidan.