För första gången någonsin så är jag lite tidig med adventspyntet. Det gäller liksom att passa på när det finns lite ork över, och det fanns det igår trots en envis förkylning som inte riktigt vill släppa taget.
Jag har lovat mig själv att ringa till min husläkare på fredag om det inte blivit något bättre då. Tänker att så länge jag inte blir sämre så är det nog ingen fara.
Nu ska jag ta mig ner till min vårdcentral för att ta en nytt pk/waran prov

Mitt pk värde hade stigit lite sedan sist, nu var det lite över 3, så det måste ner lite. Så nu Ska jag ta en tablett mindre i veckan
Eftersom jag var sen med att hämta posten idag, så hade jag redan hunnit ta dagens warandos innan jag hann läsa provsvaret. Skulle tagit 3 tabletter idag istället för 4, men det är nog ingen större fara ändå, får ta en tablett mindre imorgon istället.

Det har varit lite för mycket aktivitet här hemma den senaste tiden, både pga, renoveringen som förresten ännu inte är klar, och lite annat mer känslomässigt med ett av mina barn. När man lägger ihop dessa olika saker med min egen ohälsa så kanske ni förstår att jag är rätt slut när kvällen kommer, eller om jag ska vara helt ärlig så händer det rätt ofta att jag är helt slut redan när jag vaknar på morgonen nuförtiden.
Förhoppningsvis är renoveringen som nu fastnat i nåt sorts slutskede färdig inom ett par veckor, och det ska bli så skönt.
Mina pk värden verkar ha stabiliserat sig äntligen, och det känns fantastiskt skönt att nu få lämna prover var fjärde vecka, istället för varje vecka som jag gjort hela sommaren.
Just nu väntar jag på kallelser till både lungmottagnngen och till levermottagningen för kontroller.

Min spis gick förresten sönder för ett par veckor sedan, som om det liksom inte räckte med allt annat som måste köpas just nu, så det var bara att köpa en ny. Det enda possitiva med det var att jag nu köpte en i rostfritt som passar mycket bättre in i mitt kök än vad den förra vita gjorde.

Emelie kommer hit och lämnar honom om en stund.
Han har tydligen haft det toppen, med långpromenader, bus och massa gos.
Bobo älskar verkligen Emelie och det finns nog ingen som han har sån respekt för som för henne, han lyder hennes minsta vink. Men så är ju Emelie en riktig djurvän också, och jag är så glad att hon vill ta hand om honom ibland när hon har tid.

Jag känner mig lite bättre än igår, tror jag, har inte riktigt kommit igång ännu så det är svårt att veta än.
Har inte sovit så bra inatt heller på grund av åskan som återkom med jämna mellarum. Och det innebar att jag också hade ett barn som kom och sov i min säng när det åskade som mest, sen gick hon när det lugnade ner sig lite, för att sen återkomma när det började om igen, så det blev några vändor fram och tillbaka.
Jag får dessutom alltid lite svårt att sova när jag tagit kortison tabletter, blir lite "speedad" och får svårt att komma till ro ordentligt, men eftersom kortisonet hjälper så mycket så är det värt att sova lite sämre några dagar. Tog en kur igår och en idag, och tar troligtvis en sista imorgon. Om jag inte känner mig bättre efter det så får jag ringa och be om en pencillin kur på tisdag.

Matilda (dotter nr,3) hade inte varit hemma på 3månader och har heller inga planer på att komma hem inom den närmsta framtiden.
Så vad gör man då när mamma hjärtat håller på att gå sönder av saknad? Jo man tar tåget ner till Malmö för att hälsa på och se hur hon har det i ett par dagar.
Vi bodde för enkelhetens och bekvämlighetens skull på ett hotell som ligger alldeles intill hennes jobb på lilla torg. Det var otroligt skönt för både mig och Matilda att byta miljö helt i några dagar, och hon var ju dessutom ledig dom dagarna jag var där, vilket gjorde allt ännu lite bättre.
Lilla O och hunden fick vara med O's pappa medans jag var borta, så det gick absolut ingen nöd på dom, tvärtom.

Första kvällen åt vi middag på Matildas jobb på lilla torg

Fantastisk god mat.
Jag åt scampispett med hummerrisotto, och Matilda åt kalv

Hotellet var litet, men mysigt med fina och rymliga rum

Andra dagen tog vi en tur över "Bron" till Köpenhamn

Sen strosade vi en liten stund på ströget, och åt lunch i Nyhavn innan vi åkte tillbaka till Malmö igen.
Jag var så slut efter promenaden i Köpenhamn att vi gick och la oss direkt efter middagen kl, 20

Nu är jag hemma igen sedan ett par dagar och mår riktigt skruttigt, har dragit på mig nåt elakt förkylningsvirus, blir lätt så när jag gör något utöver det vanliga tråket här hemma som tröttar ut mig för mycket.
O är iofs jätteförkyld hon med, så det kan lika gärna varit hon som smittat mig här hemma.
Emelie var snäll och tog hunden åt oss nu i helgen, så vi slipper gå ut med honom nu när vi är sjuka båda två.

Mitt pk värde pendlar fortfarande väldigt mycket.
Jag har varit mycket noga med vad och när jag äter, men det verkar inte spela någon större roll i det stora hela.
Senaste värdet låg på ett bra värde, så nu hoppas jag att det stannar och håller sig däromkring framöver.

Vi har varit hemma en hel vecka redan, och inget har jag haft att skriva om.
Men några roliga saker har vi ju ändå gjort nu när jag tänker efter. Ja tråkiga saker har vi förstås också gjort men det är sånt som jag helst bara vill glömma, och inte skriva om alls.

Vi var på Tom Tits i Södertälje i fredags och det var kul. Lite många trappor att gå i bara, men det fick ta den tid det tog och som tur är så är ju mina barn stora så dom behöver ju inte vänta på mig, utan kan springa före om dom vill.

Sen äkte vi till Heron City och käkade på Pizza Hut

Den här efterätten med varm cockiedough och vaniljglass var nog bland det godaste jag nånsin ätit, farligt god var den.

Jag köpte en tavla också, på Inn o Finn i Haninge.
Den passade jättebra mot min sammetstapet i vardagsrummet, och framförallt så gillade jag ju budskapet den förmedlar

Mycket mys med den här killen har det ju blivit också

Han är allt lite lustig, för den lilla hundbädden vi köpte när han var liten valp har han stenvägrat att sova i fram tills nu, när han knappt får plats i den längre.

Imorgon är det dags att lämna nya prover för waranet igen och jag hoppas verkligen att det gått ner till normalt igen, men jag tror nästan det för jag har inte alls fått lika många blåmärken nu som jag hade förra veckan. Då hade jag så många att jag var tvungen att räkna, och på bara ena benet hade jag 32 stycken i varierande storlekar.

Mitt pk värde hade stigit lite för mycket när jag lämnade prov sist, 3,7 visade det på (ska ligga runt 2,5) Så det betydde att jag vågade mig på att äta lite mer jordgubbar nu, så det har blivit några jordgubbstårtbitar de senaste dagarna. Vågar inte ens gissa på hur mycket plus vågen kommer visa på nästa gång.
Nu hoppas jag att det visar på mer normala värden när jag lämnar prov nästa gång, så jag slipper lämna blodprov varje vecka nu framöver.

Och det där med vågen var mest på skoj, för just nu skiter jag faktiskt i hur mycket jag väger, så länge jag bara slipper ha ont och får må någorlunda okej så är vikten rätt oviktig en tid framöver.