Kund bara inte låta bli, så sjukt gott

De senaste dagarna har bara rusat iväg

Igår fyllde den här tjejen år, så det innebar att jag hade huset fullt av min underbara familj som kom för att fira henne ordentligt.
Det blev tacobuffè till middag och till efterätt kladdkaka med vispgrädde.

Den här lilla marodören höglöper igen, det är nu andra gången på 2 veckor. Hon har skrikit hela natten men nu verkar det ha lugnat ner sig lite och hon sover gott.
Själv så har jag lite tvätt att ta reda pä efter att hon även varit uppe och kissat i alla sängarna.
På torsdag är det i alla fall äntligen dags för kastrering så det är bara att göra det bästa av situationen fram tills dess.

Nu börjar äntligen energin komma tillbaka så smått, men oj vad fort kroppen tar stryk av att ligga i sängen så länge. Framför allt så blir mina lungor sämre när jag ligger stilla för långa stunder.
Jag har fortfarande en molande värk i mellangärdet, men inte alls lika ont som för ett par dagar sedan. Tyvärr tror jag att oron över de höga levervärdena gör att jag känner efter lite mer än vad som är nyttigt för mig. Jag försöker verkligen att inte tänka på det och inte oroa mig så mycket, men det är svårt att låta bli. Och det känns som en hel evighet tills jag ska tillbaka om en vecka för att se om levervärdena sjunkit lite, hoppas hoppas......
Nä nu måste jag försöka sova för imorgon måste jag upp extra tidigt för att göra matsäck till lilla O som ska på utflykt med skolan. Plättar, coctailtomater, päron och riskakor har hon önskat, och så får det bli.

Min otäcka lilla unge.

Den här veckan blev inte alls som jag hade planerat.
Magsjukan som jag hade i förra veckan eskalerade och till slut orkade jag inte mer, så jag blev inlagd med dropp på Huddinge några dagar och det var riktigt skönt för jag var verkligen jättedålig.
Tyvärr upptäckte dom när jag låg inne att mina levervärden var skyhöga, men varför dom är det finns det ännu inte någon förklaring till. Som tur är så mår levern ändå ganska bra och jobbar som den ska fortfarande men om inte värdena sjunker snart så är det mycket oroande.
Nu är jag i alla fall hemma igen för att invänta fler provsvar.
Jag är fortfarande väldigt trött och ligger mest i sängen, men känner mig lite piggare för varje dag, så snart är jag säkert på benen igen.
Ska tillbaka till sjukhuset om en dryg vecka och då håller jag tummarna för att levervärdena sjunkit så jag kan sluta oroa mig för det också.