Jag hade nog en liten förhoppning om att jag skulle må lite bättre och vara lite piggare nu efter 10 dagar med fragmin, men tyvärr så mår jag precis lika dåligt som innan. Blir fort trött, och andfådd blir jag fortfarande av minsta lilla ansträngning.
Jag är ändå glad och tacksam över att jag fortfarande lyckas dölja hur dåligt jag mår för min omgivning, och att det inte syns alls på mig att jag är sjuk när jag går utanför ytterdörren.
Om jag känner att jag måste stanna till och hämta andan när jag är ute bland folk så har det liksom blivit som en sport för mig att dölja det, och i värsta fall kan man ju alltid stanna till och låtsas kolla något i telefonen när man måste hämta andan lite.

Syskonkärlek på hög nivå är det när äldsta kommer hem och myser och tittar på film med den minsta.
Hela 15-års ålderskillnad är det mellan dom här systrarna.

Har en liten sjukling hemma idag.
Det är lite hängigt och småförkylt, dessutom så smyger sig migränen på med jämna mellanrum.