Det är äggallergi Fick mina provsvar angående nässelutslagen jag drabbats av, och dom visade en viss förhöjning på äggvita.
Eftersom det började klia och sticka i halsen på förmiddagen så fick jag lite lätt panik och tog 12st  betapred (kortison) igen, och det var enligt läkaren bra gjort. Nu ska jag fortsätta med det till på söndag.
För säkerhets skull så har Svea fått åka hem till Filippa några dagar, så min kropp får vila lite från min kattallergi.
När man har haft ett så pass långvarigt och kraftigt utbrott av nässelutslag som jag haft nu i 5dagar, så är det lätt att kroppen resgerar med allergisymptom även mot sådant som man i vanliga fall inte brukar reagera pä.
Nu får jag inte äta något som innehållet ägg på en vecka, men sen kan man försöka att prova att bara smaka lite på något som bara innehåller lite ägg, för att komma fram till om jag kommef kunna äta någonting som innehållet ägg i framtiden.

Nu blir jag snart galen på dessa jäkla nässelutslag. När jag vaknade idag var hela underläppen svullen, jag ser inte klok ut, och det bränner och sticker i den. Även ögonen kliar och är lite svullna men inte alls lika som läppen.
Hela kroppen känns svullen och jag har gått upp 0,6kg sen igår trots att jag inte åt något igår som jag borde gått upp av.
Känner att jag börjar få lite panik av detta nu, som hållit på i snart 5 dagar.
Jag tar mina aerius som jag ska, men om det inte är bättre ikväll så får jag nog ta en dos  till.

Redan när jag vaknade imorse så kände jag hur det kliade på kroppen, och såg då att jag fått nya nässelutslag under natten. Det är första gången som jag vaknar med utslag. Som tur är så är det inte lika mycket som innan, så jag hoppas att medicinerna börjat få lite effekt.
På grund av alla nässelutslagen så har jag inte vågat träna någonting sedan i måndags. Det är också svårt att hitta på bra lchf/lågkolhydratsmat när jag inte får äta något som kan innehålla ägg eller tomat, så det har därför blivit lite mer kolhydrater än vanligt, men jag försöker ändå ligga på under 40g/dag.

Dagens lunch gick bli lite charkisar som blev över efter min och Matildas tapasmiddag igår.
Serranoskinka, tryffelsalami, gruyereost, och så en latte med lite cocosa i.

Jag har nu för tredje kvällen i rad drabbats av åtrerkommande nässelutslag som dyker upp lite här och där pä kroppen. Det kliar något fruktansvärt och trots att jag fått starka doser av både antihistamin tabletter och kortison, så vill nässeltslagen inte ge med sig.
Det konsiga är att dom börjat vid fem tiden pä kvällarna för att sen avta när jag går och lägger mig, och när jag vaknat pä mornarna så har alla nässelutslag varit borta, för att sen återkomma frammåt kvällen igen. Ikväll har det inte blivit riktigt lika mycket som föregående kvällar vilket känns skönt. Men om det beror pä att det blivit bättre, eller om det är för att jag är så fullproppad med antihistaminet vet jag inte.
Hur som helst så är det superjobbigt.
Jag fick lämna lite prover idag pä vårdcentralen då det finns vissa misstankar om att jag kanske får alla dessa nässelutsklag av  ägg, så nu får jag inte äta ägg pä ett tag.
Jag hoppas att det bara är något jag drabbats av tillfälligt på grund av nedsatt immunförsvar och stress, det är tydligen inte helt ovanligt  då brukar nässelutslagen försvinna lika plötsligt dom det kom.
Bjuder på några mindre smickrande bilder pä min flammiga kropp som den såg ut igår kväll

Just nu är det lite jobbigt med väntan på nytt läkarutlåtande från Huddinge, det känns som om alla framtida beslut från försäkringskassa, sjukskrivande läkare på vårdcentralen m,m bara handlar om vad dom kommit fram till för diagnos där.
Det jag känner är att det självklart är viktigt att jag får rätt diagnos, men det ändrar ju inte hur jag mår just nu. Bara för att jag får en diagnos på min sjukdom så kommer jag ju inte att bli frisk hux flux. Jag mår ju liksom fortfarande lika dåligt och har fortfarande samma dåliga lungkapacitet ändå, och det känns som om just det glöms bort lite i all denna väntan.
Det är som sagt mycket funderingar och oro just nu som gör att jag känner mig så fruktansvärt stressad emellanåt.

Imorgon ska jag till min läkare på vårdcentralen för att bland annat få nytt läkarintyg och lite annat.
Jag ska även till min kurator imorgon och det känns som om det kan behövas mer än någonsin nu.

Eftersom jag börjar min morgon med att först gå upp och ta mina mediciner och sen oftast träna , så blir det aldrig någon frukost för mig. Jag tycker inte om att äta innan träning, det enda jag brukar dricka innan är en celcius, om jag har några hemma vill säga.
När jag tränat klart, stretchat och duschat så är klockan oftast en bra bit över 12 (det tar mig ca 2 timmar att träna effektivt i 45min med alla pauser) och därför blir det aldrig nån frukost, utan det blir någon sorts brunch istället
Dagens brunch bestod av 2 kokta ägg mosade i lite smör, 2 finncrisp med bregott och några skivor carolineost, och så förstås en latte till det.

Idag har det varit riktigt jobbigt med andningen, eller förresten det var som vanligt fram till lunch, men sen blev det riktigt jobbigt.
Det är så konstigt att det bara blir så helt plötsligt utan någon som helst förvarning heller. Vädret har ju varit toppen idag, och jag känner mig inte det minsta lilla förkyld eller så, och jag har inte gjort något som jag inte borde. Jag undrar så varför det blir så här och önskar att jag kunde förhindra det.
Förhoppningsvis så är det kanske lite bättre igen redan imorgon.
Jag är i alla fall väldigt glad över att jag lyckades trampa på min crosstrainer i sammanlagt nästan 50 minuter idag, trots att det var värre än vanligt med min andning. Jag tror och hoppas att träningen så småningom ska få mig att orka lite mer än vad jag gör nu. För att även om min lungkapacitet aldrig kommer att bli bättre så blir den ju inte heller sämre av starkare muskler och då framför allt i benen. Att sen kroppen blir lite fastare och slankare får jag väl helt enkelt se som en mycket possitiv biverkning ;-)

Nu ska jag lägga mig och titta i den här tidningen som jag fick idag.

Känner mig helt slut.
De senaste dagarna så har jag vaknat på morgonen och varit precis lika trött som när jag la mig kvällen.
Jag hoppas att det bara är något tillfälligt och att det vänder snart.
Min hals känns mycket bättre idag, och det är jag glad för.
Måndag och tisdag så har jag dragit ner rejält på kolhydraterna igen, och det har givit gott resultat på vågen redan  -1,4kg på 2dagar. Jippie!