Är väldigt svullen i hela kroppen idag , och då särskilt i händer och fötter.
Det är nog både på grund kolhydratschocken i går efter all den goda tårtan, men även en biverkning av alla betapredjag varit tvungen att stoppa i mig.
Funderade lite på om jag ska våga träna lite idag, men kom fram till att jag nog bör vänta en dag till med det.
Idag blir det tillbaka till verkligheten med kosten igen i alla fall. Lågkolhydratskost i möjligaste mån, och inget godis på ett tag framöver nu.

Vikten ligger på 64,8 idag och det är ju inte så kul, men jag misstänker att den kommer visa på minus ganska snart om jag bara håller dieten, och dessutom börjar träna igen.

Jagbfick tårta som dessutom bara kunde innehålla eventuella spår av ägg, så den vågade jag äta. Och jag åt massor det var så himla gott.
Nu mår jag fruktansvärt illa, ni vet så där illa som man bara kan må när man ätit på tok för mycket och lite till.
Nu ligger jag här i soffan som en strandad val och orkar knappt röra mig.

Här ligger en till som är helt slut. Hon har sovit som en stock sen hon kom hem.Det måste ha varit jobbigt att vara borta.

Dom här fina strumporna fick jag av Filippa idag när hon var här och lämnade Svea.
Jättefina och jag blev så glad.

Just nu känns det ganska lugnt, det verkar som om det mesta jag oroat mig för börjar ordna upp sig. Det mesta brukar ju ordna sig tillslut på ett eller annat sätt. Men som den pessimist och kontrollfreak jag är så behöver jag få allt bekräftat till 100% innan jag slutar oroa mig för vissa saker. Jag har dessutom svårt att lita pä vad någon annan säger, vill helst se det svart på vitt själv.
Det jag har kvar att oroa mig för nu är om mitt senaste läkarintyg kommer att bli godkänt av försäkringskassan, och om dom i så fall godkänner min ansökan om utlandsvistelse under sjukskrivning.
Jag är naturligtvis också lite spänd inför läkarbesöket på Huddinge då jag förhoppningsvis kommer att få lite mer besked om vad det är för fel på mina lungor och vad man ev, kan göra åt det.
Har även ett möte med arbetsgivare och försäkringskassan inbokat i slutet på juni som känns lite oroligt också, med tanke på att det börjar närma sig ett år sedan jag blev sjukskriven.

Känner mig mycket bättre idag, inga fler utslag och ingen klåda, så det verkar som om kortisonet betapred hjälpt till slut. Nu håller jag tummarna för att det här med nässelutslagen var någon engångs grej som aldrig kommer tillbaka igen.

Ikväll kommer Svea hem igen. Jag trodde faktiskt inte att man kunde sakna ett djur så mycket.

Jag följer en del bloggar, och vissa av dessa har jag följt till och från i flera år nu. Det jag tycker är synd är att flera av dessa bloggar blivit rena rama annonsbloggarna som inte är roliga att läsa längre på grund av alla sponsrade inlägg och reklam
Jag tycker det är helt okey att folk ska kunna tjäna lite pengar på sina bloggar genom att då och då skriva om någon produkt dom fått prova gratis och sen vill rekomendra i sin blogg. Men var går egentligen gränsen och när blir det för mycket reklam.
Själv tycker jag att det börjar bli lite mycket när nästan hälften av inläggen är sponsrad reklam, då tappar i alla fall jag sugen att läsa bloggen. Bloggens personliga innehåll och personen bakom bloggen suddas liksom bort av all reklamen, och jag glömmer bort vad det var för något speciellt som fångade mitt intresset för dessa bloggar innan dom svämmade över av sponsrade inlägg och reklam.
Nä tacka vet jag när någon i en blogg har köpt eller upptäckt nån ny grej själv och verkligen rekomenderar det från hjärtat, det är riktigt bra reklam det.

Tror ni inte att ena dottern upptäckte att hon har löss idag. Jag tror snart att jag blir tokig på allt, är det inte det ena så är de det andra.
Jag har ju kännt att det kliat och brännt i min hårbotten i flera dagar nu, men trott att det berott på alla nässelutslag. Det är ju liksom inte så lätt att se i hårbotten vad som är vad.
Som tur var så hade jag en tub med prioderm schampo hemma, så det var lika bra att köra en kur på mig också för säkerhets skull. Jag vet att man inte ska behandla om man inte är säker på att man verkligen har löss, men jag vågar inte chansa nu när jag verkar vara så överkänslig mot det mesta.
Ska även luskamma Olivia när hon kommer in, så får vi se om hon också behöver behandlas.
Jag är glad att inte alla barnen bor hemma längre när sånt här händer, för det var en av nackdelarna med att ha fyra döttrar med tjockt och lång hår. Det kunde bli rätt kostsamt innan alla blivit av med dom små djuren. Jag minns en sommar när jag la ut nästan 3000kr på bara lusmedel och luskammar. Jag köpte till och med nån elektrisk luskam för flera hundra, som skulle känna av om det fanns löss eller gnetter i håret. Om den fungerade? Nej det gjorde den så klart inte, men är man desperat så är man.

Oj vad det känns konstigt och tomt här hemma utan våran lilla Svea.
Ingen som kommit och lagt sig så där tätt tätt intill inatt och ingen som väckte mig imorse för att kasta hårsnoddar.
Filippa ringde igår kväll och sa att det var jättebra med Svea och att hon verkade ha funnit sig tillrätta nästan direkt. Hon berättade också att hon letat efter Svea men inte kunnat hitta henne, men så plötsligt hade hon sett att något rörde sig i soffan, inte så lätt att se en svart katt i en svart soffa.