Imorse visade vågen på plus 0,3, men det var ju väntat med tanke på den lite för snabba nedgången de senaste dagarna.
Det svider fortfarande på ryggen så att jag snart blir tokig. Tog en ipren för en stund sedan, jag hoppas att den lindrar en stund åtminstone.
Lördag idag vilket betyder att jag inte är ensam hemma, istället har jag ett barn hemma som behöver aktiveras lite. Men jag har inte så mycket ork, så vi får se vad vi hittar på.

Sitter här och letar resor till Platanias pä Kreta. Planerar att ev, åka dit de två sista veckorna i juli med Olivia och han som aldrig varit i Grekland.
Kan ju verka lite tråkigt att alltid återvända till samma ställen, men jag gillar verkligen Kreta och just Platanias, och vill gärna visa honom alla mysiga och fina platser där. Dessutom är ju den grekiska maten helt fantastisk.
Hoppas att jag kan hitta något hotell som verkar bra till ett bra pris.

Här kommer några bilder som jag hittade från när vi var i just Platanis  sommaren 2011.

Olivia som älskar vattenmelon trivdes som fisken i vattnet när hon kunde äta det till efterrät varenda dag

Emelie och Olivia, den äldsta och den yngsta

Mycket bad i hotellpoolen blev det den första veckan när jag fick halsfluss för första gången på säkert 15år, det var inget roligt alls att vara så sjuk i den värmen

Tycker inte om att visa bilder på mig själv, men när jag ser den här bilden så ser jag faktiskt hur mycket mer jag vägde då mot idag, det skiljer nog närmare 6-7 kg . Det kanske är därför jag ser så himla arg ut på bilden ;-)

Världens gulligaste lilla kissekatt är hon vår lilla Svea. Hon styr oss med järnhand.

Börjar undra om det är mig eller vågen det är fel på, för det här är inte möjligt.
-3,2 kg på 5 dagar är lite för bra för att vara sant.
Visserligen så har jag varit väldigt strikt och knappt ätit några kolhydrater alls, men det är ändå konstigt.

Nu har jag varit hos doktorn med min onda hud. Varken doktorn eller sköterskan kunde se något fel på utsidan, jag fick istället beröm för att huden såg så fin och len ut. Dom trodde att det kan vara nån nerv som kommit i kläm från mitt diskbråck i nacken och nu gett sk, nervsmärtor i huden som förhoppningsvis går över av sig självt om några veckor. Om det inte går över så skulle jag höra av mig igen.

Måste även berätta att doktorn såg rätt chockad ut när jag berättade att min fina hy nog beror på att jag enbart tvättat mig med vanlig grönsåpa  när jag duschat de senaste 3 veckorna.. Sköterskan däremot hade hört att det var bra mot torra fötter, men inte att tvätta sig med.
Jag fick tipset av en tjej vi lärde känna nere på Gran Canaria, hon hade superfin hy och inte en endaste liten rynka, trots att hon var några år äldre än mig. Hon till och med tvättade håret med grönsåpa, men där går min gräns. Tror inte att mitt ljusa trassliga hår skulle må så bra det.
Jag har även låtit Olivia tvätta sig med enbart grönsåpa eftersom hon blir jättetorr och fnasig i huden på vintern, och hennes hy har också blivit mycket bättre på bara dessa veckor, och det trotts att jag inte smort in henne heller med nån hudlotion sedan vi kom hem från GC.

Nu känner jag mig iallafall lugnare när jag vet att inte smärtan beror på nån sjuk leverfläck eller liknande.

Jag har fått så fruktansvärt ont i huden precis runt vänster skulderblad. Det bränner, sticker och ömmar mest hela tiden. Det känns som om kläderna skaver just där.
Har försökt se om jag har nån konstig fläck eller så där, men det är svårt att se själv på ryggen. När jag bett andra titta så säger dom att det inte syns någonting. I natt vaknade hag tom, av att det gjorde så ont när täcket kom emot.
Jag har försökt att smörja med olika krämer jag har, men inget hjälper. Nu har jag just smörjt med cocosa (kokosolja) för att se om det kan lindra lite. Jag verkligen hatar att ha ont någonstans utan att veta vad det är.

Här går det undan. -2,3 kg på 4 dagar.
Det bevisar ju att det inte är hela världen om man någon gång i månaden gör avsteg och äter lite kolhydrater. Det som kan vara svårt är att komma igång igen när man väckt liv i sockermonstret som bara vill ha mer.
Jag har upptäckt att när min vikt närmar sig 65 så börjar jag må dåligt och verkligen känna mig plufsig och svullen, det är också då som kläderna känns alldeles för trånga, därför är det mycket lättare att komma igång igen när vikten ligger just där.
Jag skrev ju i helgen att jag önskade gå ner till 63kg alltså -2,5 till skärtorsdagen som är om en vecka, och nu är det bara 0,3 kvar till dess:-O Men det är en hel vecka kvar och mycket kan hinna hända med både vikten och min karaktär innan dess.

Fick höra så där lite i förbifarten härom dagen att jag ägnar mig åt självömkan.
Inte vet jag, men det hoppas jag verkligen inte att jag gör.
Visserligen är jag tokledsen och har dödsångest med jämna mellanrum, men inte är väl det samma sak som självömkan.
Jag berättar ju inte gärna för vänner och bekanta att jag är sjuk, och nämner det heller aldrig på facebook. Det är bara mina allra närmaste som vet vad det är för fel på mig, och det är så jag vill ha det just nu, just för att jag inte vill att nån ska tycka synd om mig och fråga en massa som jag ändå inte kan svara pä. Därför blev jag väldigt sårad av att höra att saker jag funderar över är sjäkvömkan