Fick höra så där lite i förbifarten härom dagen att jag ägnar mig åt självömkan.
Inte vet jag, men det hoppas jag verkligen inte att jag gör.
Visserligen är jag tokledsen och har dödsångest med jämna mellanrum, men inte är väl det samma sak som självömkan.
Jag berättar ju inte gärna för vänner och bekanta att jag är sjuk, och nämner det heller aldrig på facebook. Det är bara mina allra närmaste som vet vad det är för fel på mig, och det är så jag vill ha det just nu, just för att jag inte vill att nån ska tycka synd om mig och fråga en massa som jag ändå inte kan svara pä. Därför blev jag väldigt sårad av att höra att saker jag funderar över är sjäkvömkan

Sitter här och funderar på vad jag ska hitta på för middag. men jag har drabbats av fullständig idétorka.
Med ett barn som inte äter ditt men datt, och ett annat barn som äter ditt men inte datt.... Det är inte så lätt att göra alla nöjda,
Jag får helt enkelt göra en djupdykning i frysen och se vad jag hittar där, för ut vill jag inte gå idag. Snön vräker ner igen och dessutom blåser det så rutorna skallrar.